Lärande i arbetslivet beror på vad vi lärt oss i skolan

- Det finns inga länder i världen som satsar så mycket på fortbildning som de nordiska, men det finns ett glapp mellan den goda viljan och resultaten. Denna fortbildning har dock ingen större inverkan på de färdigheter som mäts i PIAAC. Visst kan det vara så att man lär sig andra saker än de färdigheter som mäts i den här undersökningen, men om vi tycker det är viktigt med läsförståelse, att kunna räkna och att lösa problem är det viktigt att tänka efter hur dessa kunskaper kan upprätthållas, säger Erik Mellander docent vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU och en av de svenska deltagarna i det nordiska samarbetet kring kunskapsundersökningen PIAAC.

PIAAC står för ” Programme for the international Assessment of Adult Competencies” och är en av de största och dyraste kunskapsundersökningar som någonsin gjorts. Den presenterades av OECD 2013 och bygger på intervjuer med sammanlagt 166 000 personer i åldrarna 16-65 år i 23 OECD-länder.  Genom sitt breda åldersspann visar undersökningen hur väl skolan förbereder oss kunskapsmässigt för arbetslivet och hur kunskaperna utvecklas under åren i arbete. 

Den nordiska PIAAC-undersökningen, är gjord av ett nätverk av forskare från Danmark, Estland, Finland, Norge och Sverige, för att jämföra och lära av varandra. Materialet bygger på de data som samlades in under den stora PIAAC-undersökningen. 

- Om Pisa-undersökningen visar att barnen lär sig det de ska i skolan, visar PIAAC om vi får tillräcklig kunskap för att klara oss efter skolan och hur de grundläggande kunskaperna utvecklas i arbetslivet. Det är det intressanta med den här undersökningen – den tar utgångspunkt i arbetslivet. Vi ser också att vår förmåga att lära oss på jobbet till stor del beror vad man lärt sig i skolan, säger Erik Mellander.

Infrastruktur för kunskap

För första gången i den här sortens undersökningar använde man sig av datorer, vilket också gav information om hur vanligt det är att datorer används i det vardagliga livet. Här ligger Sverige på topp av alla länder, jämfört med de 24 länder som deltog i stora PIAAC, tätt följt av Finland, Norge och Danmark. Japan däremot, som ligger främst både vad gäller läsfärdigheter och numerisk kunskap, sjunker när det gäller problemlösning och ligger strax över OECD-genomsnittet. 

- Att Japan har färre datoranvändare kan ha bidragit till att de sjönk i problemlösningsförmågan. I Sverige har man satsat brett på IKT och det är en viktig del av infrastrukturen för kunskap, säger Erik Mellander. 

Tillit och hälsa handlar om kunskap

PIAAC fokuserar på vår förmåga att läsa, räkna och att med datorns hjälp kunna lösa problem. Tillsammans kallas de tre kompetensområdena ”grundläggande färdigheter” och det finns ett starkt positivt samband mellan dem, det vill säga är man duktig på det ena är man ofta duktig på de två andra.  Den nordiska undersökningen visar också att dessa kunskaper, eller brist på dem, har stor påverkan för hur vi klarar oss i arbetslivet, vilken lön vi får och hur delaktiga vi känner oss i samhället. De med goda kunskaper inom de tre områdena ser mer positivt på sin hälsa än de med svagare resultat, är mera benägna till frivilligt arbete och har större social tillit till andra människor. Undantaget är Estland, som skiljer sig från de fyra andra länderna i undersökningen. Både social tillit, frivilligt arbete och känslan av att kunna påverka samhället är lägre där, även i grupper med goda resultat i de grundläggande färdigheterna.

- De grundläggande färdigheterna kan ses som fundament för nästan alla andra färdigheter. De räcker inte men har man dem är det lättare att lära annat, säger Erik Mellander.

Finland, Norge och Sverige ligger alla över genomsnittet vad gäller de tre färdigheterna. Danmark gör det vad gäller räkning och problemlösning, men däremot en aning under genomsnittet vad gäller läsförståelse. Estland ligger över genomsnittet i läsförståelse och räkning, men under snittet vad gäller problemlösning med hjälp av datorer. 

Komplicerade samband

Men även om länderna internationellt sett ligger bra till finns stora skillnader inom länderna och de viktigaste faktorerna som delar in befolkningen i grupper avseende de tre färdigheterna är utbildning, ålder och invandrarstatus. Föga överraskande ger högre utbildningsnivå bättre färdigheter inom läsning, skrivning och problemlösning, samtidigt är problemet komplext – det kan ju antas att de med fallenhet för studier oftare söker sig till utbildning, liksom att de med goda kunskaper i de tre färdigheterna också har större möjligheter att få arbeten där dessa färdigheter utnyttjas. Åldern har en stor betydelse för hur de tre färdigheterna utvecklas och redan från 30 års ålder sjunker kunskaperna relativt de yngre. Förklaringen kan dock vara mer komplex är den verkar. Exempelvis har förändringar i utbildningssystemet, som förlängningen av grundskolan, medfört att allt fler unga har studerat mer än de äldre, vilket gör de äldres resultat relativt sämre. En annan förklaring kan vara att både arbetsgivares och äldre anställdas motiv för vidareutbildning minskar med stigande ålder. 

- Tar man genomsnittliga färdigheter i förhållande till ålderskategori, ser det mer dramatiskt ut än det är. Risken är att man oroar sig i onödan och förklarar allt med ålder och därmed inte ser att det finns många andra faktorer som har betydelse, till exempel möjligheter att skaffa olika färdigheter över tid, säger Erik Mellander.

Att ha utländsk bakgrund påverkar de grundläggande färdigheterna negativt. Språket tycks ha stor betydelse. Ju längre man bott i ett land, desto mer stiger färdigheterna och resultat från Danmark visar också att barns färdigheter påverkas positivt om man talar det nya landets språk hemma. Alla, oavsett bakgrund, som deltagit i undersökningen har gjort det på värdlandets språk, undantaget Finland där svaren kunde ges både på svenska och finska, samt de rysktalande som bor i Estland som fick delta i PIAAC på ryska. De visade också ett bättre resultat jämfört med andra invandrare, vilket tyder på att språksvårigheter är en viktig förklaring till resultatskillnaderna mellan invandrare och inrikes födda med avseende på de grundläggande färdigheterna.

Den som har får mer

De grundläggande färdigheterna verkar dessutom vara självgenererande. Den som har dem får ofta bättre jobb med fler möjligheter till utveckling som i sin tur förstärker de grundläggande färdigheterna. Fasta anställningar under längre tid, stora arbetsgivare och heltidsanställningar gynnar de kunskaper som presenteras i PIAAC, medan arbetslöshet, deltidsanställningar eller eget företagande missgynnar de grundläggande färdigheterna. 

- Till viss del är goda kunskaper i de grundläggande färdigheterna en klassfråga. Det spelar stor roll vilken utbildningen dina föräldrar haft och varifrån du kommer. Samtidigt är det en uttalad ambition i utbildningspolitiken att inte ta den utvecklingen för given utan att skapa likvärdighet i utbildningsförutsättningar, säger Erik Mellander.

Det lärande finska arbetslivet

Ett land sticker ut om man ser till ett lärande arbetsliv är Finland, berättar Erik Mellander. De presterar bäst både vad gäller läs- och räkneförmåga och det är ett resultat som håller sig högre upp i åldrarna. Om man ska utvecklas vidare och väljer mellan ett års utbildning eller att lära sig samma sak genom att jobba praktiskt, så motsvaras ett års utbildning i de flesta länder av mellan två till fem års yrkeslärande. I Finland motsvarar ett års utbildning dock endast ett och ett halvt års yrkeslärande för vissa åldersgrupper.

- De är bäst, precis som i ungdomsundersökningen. Det verkar helt enkelt vara mer givande att jobba i Finland vad gäller fortsatt lärande än i de andra nordiska länderna, säger Erik Mellander. 

En annan sak som överraskat honom är att de vuxna kvinnornas kunskaper i räkning är sämre än männens. Vad gäller läsning är kunskapen mellan kvinnor och män ungefär lika, visar PIAAC. Däremot visar Pisa-undersökningen att de unga flickorna läser bättre än pojkar när de går i skolan – enligt PIAAC tappar kvinnorna alltså sitt försprång i yrkeslivet. 

- Skillnaderna ifråga om räknefärdigheter  har troligtvis att göra med hur män och kvinnor sorteras in i olika yrken, men också skiktade arbetsuppgifter och hur utvecklingen sedan sker, konstaterar Erik Mellander.

Uppmuntra de studieovana

Grunden för läs, räkne- och problemlösningsförmåga läggs i skolan och är därför politikernas ansvar, oavsett utförare, säger Erik Mellander. Samtidigt är ju skolan en liten del av livscykeln jämfört med arbetslivet. 

- Det gäller därför att skapa goda förutsättningar i arbetslivet för att upprätthålla färdigheter och för att kunna utvecklas under ett arbetsliv I de nordiska länderna, undantaget Estland, finns bra kollektivavtalssystem där parterna redan gjort en del för att skapa lärande eller få hjälp att utvecklas vid omställningar. Det handlar också om att politikerna bör bidra till att skapa goda förutsättningar för utveckling i arbetslivet, så att arbetsgivarna tycker sig ha råd och möjligheter att satsa på fortbildning, säger han. 

En stor utmaning är att motivera de som har dåliga erfarenheter av skolan att våga och vilja delta i vidareutbildning.

-Jag skulle vilja säga att det är en kärnuppgift att skapa möjligheter till fortbildning i arbetslivet för de som är studieovana och att upprätthålla eller utveckla de grundläggande färdigheterna, säger Erik Mellander.

Se alla artiklarna i tema