Räkning, inte läsning, är viktigast i arbetslivet

PIAAC, eller Programme for the International Assessment of Adult Competencies, som bokstäverna är en förkortning av, mäter vilken kompetens vuxna har i läsning, räkning och problemlösning. Tidigare har det fokuserats mycket på läsning och arbetslivet, medan det bara finns några få undersökningar där läskunskaperna jämförs med räkning.

- Räkning, eller numeracy, som det kallas på engelska,  handlar mer om vardagslivet än om den matematik vi lär oss på skolan, säger Hanne Størset, en forskare på Vox, en myndighet som har ansvaret för vuxenupplärningen i Norge.

Tillsammans med den finske forskare Antero Malin har hon sett på hur de grupper som har starka, respektive svaga färdigheter i räkning och läsning och hur de klarar sig i arbetslivet i de nordiska länderna.

- Räkning är en förmåga som vi ofta tar för givet och inte ser på som en speciell kompetens. Räkningen är ofta ett rutininslag i det dagliga arbetet, så att varken den anställde eller arbetsgivaren är uppmärksam på att arbetsuppgifterna också kräver räknefärdigheter, säger Hanne Størset.

Men sjuksköterskor måste till exempel använda räkning för att kunna ge rätt doser av medicin, snickare måste kunna beräkna hur mycket material som ska köpas in och chaufförer måste kunna uppskatta hur lång tid det tar att resa från en plats till en annan.

PIAAC-undersökningen är en del av samarbetet inom OECD och består av ett prov för vuxna personer som är 16-65 år i läsning, räkning och problemlösning som görs vart tionde år. De som tar provet delas upp på en skala på 0-5. Hanne Størset och professor Antero Malin har sett på sambandet mellan räkning och läsning i vardera änden av skalan, det vill säga den grupp som får 1 eller lägre, och den grupp som får 4 eller 5.

Nordiskt nätverk

Det nordiska nätverket inom PIAAC är speciellt eftersom Estland deltar, men inte Island eller de självstyrande områdena. Enligt den nordiska rapporten finns det tre miljoner vuxna med bristande kunskaper i läsning och räkning i dessa länder.

Den största gruppen, 1,7 miljoner personer, är dåliga både i läsning och räkning. 550 000 är dåliga i läsning, medan 750 000 är dåliga i räkning.

Skillnaden mellan länderna är inte så stor när det gäller hur stor andel av befolkningen som gör det svagt i läsning och räkning. Finland har den lägsta andelen, 16 procent av befolkningen, medan Danmark  har den högsta andelen, 18 procent. Resultaten påverkas av hur många invandrare som finns. När proven gjordes deltog invandrare i förhållande till hur stor andel av befolkningen de utgör.

Ser man enbart på de som har svenska som modersmål halveras till exempel den andel som är svag både i läsning och räkning i Sverige.

Skillnaderna större för de starka

Skillnaderna mellan länderna blir större när man ser på den andel av befolkningen som har de största färdigheterna i läsning och räkning. Där ligger Finland högst, med 28 procent som hamnar i gruppen som får 4 eller 5. Estland ligger lägst med, en andel på 16 procent.

Jämför man Norden som region med andra länder blir det ännu större skillnader, där 35 procent av befolkningen i Spanien hamnar i den svagaste gruppen, medan bara sex procent är i den starkaste. I den andra änden ligger Japan, med bara nio procent i den svaga gruppen och 28 procent i den starkaste gruppen, lika mycket som i Finland.

Det finns en stark koppling mellan utbildning och goda resultat för läsning och räkning i PIAAC.  Det finns också en skillnad mellan könen i alla länder, där kvinnor har något bättre resultat än män för läsning, men sämre på räkning. Skillnaden är inte så stor mellan könen för de som har svaga färdigheter, men ökar när man ser på de med goda räknekunskaper.

- Det är intressant att det är såpass små skillnader i svaga färdigheter mellan könen. De flesta, både kvinnor och män, behöver förbättra sin läsning och räkning. Om målet är att öka deltagandet i arbetslivet visar våra resultat att det är räknefärdigheterna som bör förstärkas.

- Vi har inte undersökt vad könsskillnaden i starka färdigheter kommer av, men jag antar att deltagandet i arbetslivet påverkar och vilka yrken, positioner och arbetsområden de har. I Norge hittar vi till exempel inga skillnader i läsfärdigheter om vi ser på kvinnor och män som arbetar heltid, säger Hanne Størset.

Fler manliga muskelyrken

Andra undersökningar än PIAAC, främst en större brittisk undersökning, visar att svaga kunskaper i räkning missgynnar Kvinnorna eftersom de oftare arbetar inom serviceyrken och handeln där det är en viktig del av jobbet att kunna hantera pengar. För män finns det fler ”muskelyrken” där det inte är så viktigt.

- Räkning är också en färdighet som man tappar snabbare än läsning om den inte används. Det kan göra det svårare för kvinnorna att komma tillbaka i arbetslivet om de har varit arbetslösa, säger Hanne Størset.

Sett som en grupp har den nordiska regionen en mindre andel av befolkningen som har svaga resultat i läsning och räkning och en större grupp som har starka resultat, än de länder inom EU som inte tillhör Norden, samt de länder inom OECD som inte är en del av EU.

- Det viktigaste resultatet av vår genomgång av PIAAC-proven i Norden är att det är räkning, men inte läsning, i samma grad, påverkar vuxna i arbetslivet. Den grupp som är svaga i räkning har både en högre arbetslöshet och får sämre betalt. De som är starka i räkning får däremot högre betalt, säger Hanne Størset. 

Se alla artiklarna i tema