Samordnad kontroll viktigt i kampen mot svart arbete i Norge

Resultaten har hittills varit goda. Aktionerna samkörs med kampanjer mot svartjobb och har fått stort genomslag i medierna.

- Det finns flera fördelar med att samarbeta så tätt. Vi kan samordna informationen vi får från flera olika register och disponerar fler resurser. Vi kan göra en analys baserad både på register och erfarenheter och vi kan dessutom beställa ytterligare information säger Pål H. Lund, som är chef för verksamheten på Arbeidstilsynet, det norska arbetsmiljöverket.

De fem kontrollorganen som samarbetar med polisen är förutom Arbeidstilsynet också de regionala och kommunala skattekontoren, tullen och NAV (som är en gemensam verksamhet där arbetsförmedlingen, försäkringskassan och kommunernas socialtjänst ingår). I Oslo invigdes det nya centret i februari i år. Där arbetar det 19 personer. Fyra stora aktioner ska genomföras varje år.

Uppbackningen från regeringen i kampen mot arbetslivskriminalitet har varit stor. Här informeras statsminister Erna Solberg och arbetsministern Robert Eriksson (till vänster) om arbetet av Pål H. Lund och Terje Ruud (till höger). 

- Vi arbetar både mot de stora professionella verksamheterna och den delen av marknaden som riktar sig mot privatpersoner. I Oslo koncentrerar vi oss framförallt att försöka avslöja dem som står bakom svartjobben på den professionella marknaden och som tjänar de stora pengarna, säger Pål H. Lund.

- I Bergen och Stavanger koncentrerar de sig mer om privatpersoner som säljer eller köper svarta tjänster.

Arbeidtilsynets viktigaste uppgift i samarbetet är att fokusera på hur arbetsförhållandena är. 

- Vi kontrollerar om arbetarna får den lön de ska ha och att de får betalt för övertid enligt regelverket. Vi ser om det finns nödvändig skyddsutrustning och om bostadsförhållandena är bra. Det hela sker i ett samarbete med arbetslivets parter och med de seriösa aktörerna i varje bransch.

430 verksamheter kontrollerades

Under den första storaktionen i februari i år granskades 430 verksamheter på olika byggarbetsplatser. Det inhämtades upplysningar om 1 200 personer, varav 150 kontrollerades noggrannare. Det visade sig då att 20 av dem inte hade skattekort och att fyra personer uppehöll sig olagligt i landet och blev utvisade. I 16 fall stoppades verksamheten på grund av fara för liv och hälsa, 10 miljoner kronor i obetalda skatter och avgifter upptäcktes och 20 verksamheter var inte momsregistrerade.

- Aktionen avslöjade en rad kriminella förhållanden och regelbrott. Dessutom jobbas det vidare med en flera fall , så att det kan få ett ännu större omfång. Jag har jobbat i Arbeidstilsynet i 16 år och tycker att det är både givande och spännande med denna arbetsformen, eftersom insatsen ger stora resultat, säger Pål H. Lund.

Byggnäringen, renhållningsbranschen och restauranger hör till de branscher där man vet att det finns mycket arbetskriminalitet. Men kontroller har också gjorts eller kommer att göras inom jordbruket, fiskeindustrin och verksamheter som biltvätt.

- Om du betalar 150 kronor för att tvätta bilen och fyra personer börjar jobba med det samtidigt är det något som inte stämmer, kommenterar Pål H. Lund.

Svårt kartlägga omfånget

Att kartlägga hur stort omfånget av svart arbete är var en av de 22 punkter som den norska regeringen presenterade i sin strategi mot arbetslivskriminalitet i januari. Enligt tankesmedjan Agenda köper norska privatpersoner renhållningstjänster som motsvarar sex miljoner svarta timmar varje år. Det motsvarar 3 400 årsverk enbart i renhållningsbranschen. Omfånget har blivit så stort att det nästan är omöjligt för seriösa aktörer att vara konkurrenskraftiga. I Norge finns det inga ROT-, eller RUT-avdrag, skattelättnader som i Finland och Sverige ges till reparationer och underhåll av bostäder och till olika former av hushållstjänster, som städning.

Agenda är partipolitiskt oberoende, men delvis finansierat av LO. I sin rapport om svart arbete anser tankesmedjan att ROT- och RUT-avdragen har för många problematiska sidor för att den bör kopieras i Norge.

- Det är en administrativt tung och kostbar modell som har oklar effekt och som kan ge underlag för nya sorters fusk. Den har dessutom olyckliga fördelningseffekter genom att den gynnar hushåll med relativt höga inkomster, skriver tankesmedjan.

Än så länge är det därför utökad kontroll som är den viktigaste metoden att bekämpa arbetslivskriminalitet i Norge. 

- Ingen ska känna sig trygg för att deras arbetsplats inte är den nästa som Arbeidstilsynet och andra kontrollorgan knackar på dörren. Det har också upprättats en nationell tipstelefon, där folk kan varsla oss om förhållanden som de reagerar på, säger Pål H.Lund.

- Det är viktigt att samhället får bukt på den sortens kriminalitet. Den kan på sikt undergräva välfärdssamhället och villkoren i arbetslivet.De som använder sig av svart arbete och annan form av kriminalitet uppnår en konkurrensvridande fördel gentemot som driver seriöst – till exempel genom att de låter bli att använda byggställningar för att säkra trygga arbetsförhållanden. Därmed kan de också sätta de arbetsplatserna som driver seriöst och lagligt i fara – och det kan också medföra olyckor som borde ha undvikits.

Se alla artiklar i tema