Norsk modell för minimilöner sprids till allt fler branscher

I vissa europeiska länder har fackföreningarna försvagats så kraftigt att lagstadgade minimilöner blivit en nödvändighet. Senast skedde det i Tyskland från årsskiftet, där facket valde att aktivt gå i bräschen för minimilöner. I andra länder kombineras minimilöner med starka fackföreningar. Det finns många olika modeller för minimilöner, men gemensamt är att det inte är arbetsmarknadernas parter som på egen hand står för lönebildningen.

I Norden, där uppslutningen om fackföreningarna fortfarande är stark, är motståndet mot lagstadgade minimilöner stort. Både införandet av minimilöner i Tyskland och att Jean-Claude Juncker nämnde minimilöner som något som borde införas i alla EU-länder när han tillträdde som EU-kommissionens nye ordförande den 1 november, har gjort frågan aktuell.

 - Jag tror att det har målats upp en del skräckscenarier om hur snabbt en gemensam minimilön kommer att införas i EU. Men de nordiska fackföreningarna har också rätt i sin oro att den här frågan kommer finns kvar på dagordningen, säger Line Eldring, seniorforskare på det norska forskningsinstitutet Fafo.

Tillsammans med Kristin Alsos har hon just uppdaterat en rapport de skrev för två år sedan om lagstadgade minimilöner i Europa och Norden, på uppdrag av de nordiska LO-förbunden.

Det finns enligt rapporten tre olika sätt att reglera minimilöner:

• Genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. 
• Genom att minimilönen i kollektivavtalen allmängiltigförklaras så att de gäller en hel region, bransch eller yrke.
• Genom lagstadgade minimilöner. Det mest vanliga är en sats som gäller för alla arbetstagare på hela arbetsmarknaden.

LO varnar för att lönerna dumpas

En lagstadgad minimilön ligger ofta betydligt under genomsnitts-, eller medianlönen i en bransch.

- Det finns en gryende debatt i Europa om en gemensam lagstadgad minimilön. Synen i Norden är att det är parterna som ska fastsätta minimilönerna, sa Knut Bodding, som leder det norska LO:s förhandlingsavdelning när Fafo arrangerade en debatt om minimilöner den 27 januari.

- Inför man en lagstadgad minimilön kommer den att ligga betydligt under kollektivavtalet. Det blir två minimilöner, den som finns i kollektivavtalet och den lagstadgade. Inom serviceindustrin kan det innebära att lönerna dumpas med 20 procent över natten, varnade Knut Bodding.

Det norska LO vill istället göra det lättare att införa tidsbegränsad allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Det är en modell som är förhållandevis ny, och som både Sverige och Danmark börjat intressera sig för. I Finland och i Island finns system där de flesta kollektivavtalen allmängiltigförklaras för alla i branschen.

Tog lång tid 

Det norska systemet för lönebildning liknar det danska och svenska. På grund av ett stort inslag av utländsk arbetskraft inom oljeindustrin började facket emellertid efterlysa andra verktyg för att förhindra att lönerna dumpades. Allmängiltligförklaring infördes 1993, men det dröjde ända till 2004 innan det användes för första gången.

- Det var på sju petroleumsanläggningar på land, efter att det kommit många klagomål om att den utländska arbetskraften hade löner och villkor som låg långt under det som gällde i kollektivavtalet, säger Line Eldring.

Motiveringen för allmängilitigförklaring i Norge är att se till att utländska arbetstagare inte utnyttjas, vilket är unikt. 

I resten av Europa handlar debatten om lagstadgade minimilöner. Det handlar då ofta om två olika debatter:

Vissa vill införa minimilöner som ett led i att bekämpa fattigdom och för att säkra att det ska gå att leva av en lön. Eurofound, som har som mål att förbättra levnads- och arbetsvillkoren i Europa, har räknat på vad som sker om EU-länderna inför en minimilön som motsvarar 60 procent av medianlönen (som ligger mittemellan den lägsta och högsta lönen). Det skulle innebära att 28 miljoner arbetare i EU, eller 16 procent av arbetsstyrkan, skulle få en löneökning.

Andra är däremot mest intresserade av minimilöner som ett sätt att bekämpa social dumping. En lagstadgad minimilön gör det svårare för företagen att dumpa lönerna.

Mest intresse för norskt system

För Danmark och Sverige är det ett växande intresse för det norska systemet med allmängiltigförklaring. 

I Norge är det en av parterna som måste be om att ett avtal allmängiltigförklaras. Begäran måste kunna dokumenteras och beslutet fattas sedan av Tariffnemnda, som består av fem personer, varav en från LO och en från arbetsgivarna. De har emellertid ingen vetorätt.

Sedan 2004 har allmängiltigförklaring använts för bland annat byggindustrin (2005), varvsindustrin (2008), jordbruket (2010), renhållning (2011) och fiskeindustrin samt elinstallatörer (2015). Avtalet för transportarbetare behandlas just nu av nämnden.

 Att delar av kollektivavtalet inom fiskeindustrin från 1 februari allmängilitigförklarades skulle i de flesta länder inte ha så stor betydelse. Men i Norge är fisket en av de viktigaste branscherna. 2014 exporterade Norge fisk och skaldjur för 69 miljarder norska kronor.

Förädlingsledet på land i Norge har emellertid haft stora problem. Fiskeriministern Elisabeth Aspaker fick strax innan juli i fjol en utredning som nu skickats ut på remiss:

- Fisk- och skaldjursindustrin har under många år haft en dålig lönsamhet. Utredningen pekar på att situationen har förvärrats under senare år. Det är nödvändigt att bryta den negativa spiralen, säger hon.

Dåligt rykte

Enligt utredningen är det olyckligt att företagen konkurrerar om lön- och arbetsvillkor, eftersom det har negativa följder för produktivitet och innovation.

- Omfattande rekrytering av okvalificerad utländsk arbetskraft, där några har omdiskuterade löne- och arbetsvillkor, kan också bidra till att ge fisk- och skaldjursindustrin ett dåligt omdöme bland norska arbetstagare, skriver utredningen.

Att kollektivavtalet inom fiskindustrin allmängilitigförklarats från och med 1 februari är positivt, enligt utredningen.

- Det representerar en god balans mellan hänsynen till att undgå potentiellt oacceptabla löne- och arbetsvillkor och norska företags behov för säsongsarbetskraft.

Stödet ökar

Enligt Line Eldring och Kristin Alsos har stödet för allmängiltigförklaring ökat i Norge, både bland arbetsgivare och inom facket. 75 procent av företagsledarna som de intervjuat ansåg 2013 att det fortfarande var ett behov för allmängiltigförklaring inom byggindustrin. Inom Fellesforbundet i LO var andelen förtroendevalda som var positiva till systemet hela 94 procent.

De farhågor facket haft, som att färre skulle bli medlemmar när de kunde vara ”gratispassagerare” och ändå få samma villkor som i kollektivavtalen, har inte visat sig slå in. Tvärtemot har systemet med allmängilitigförklaring blivit ett viktigt verktyg för att få fler medlemmar bland arbetsinvandrare.

Både i Danmark och Sverige hörs det röster om att det norska systemet bör införas även där:

Med tanke på den ökande debatten om minimilöner i Europa och en stigande oro i Danmark för social dumping förstår inte professor i Henning Jørgensen, arbetslivsforskare på Aalborg Universitet, att det danska LO inte är mer öppet för att allmängiltigförklara kollektivavtal enligt norsk modell.

- Om man allmängiltigförklarar kollektivavtalen skulle det vara ett tigersprång i att bekämpa social dumping, säger han till Ugebrevet A4.