Minimilöner kan bli fråga på Europafackets kongress

I höst har Europafacket (ETUC) kongress och då kan frågan om minimilön dyka upp igen. ETUC har tidigare beslutat att detta är en nationell fråga, men många av medlemsorganisationerna tycker att statliga minimilöner är en bra idé. De har också fått stöd från den nye kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker som sagt att han vill arbeta för minimilön i alla EU-länder.

Hittills har de nordiska länderna tillsammans med Italien lyckats stå emot dessa förslag. Argumenten mot statliga minimilöner är flera. Arbetsmarknadens parter i Norden verkar vara överens om att lönebildningen är och ska vara parternas ansvar och inte politikernas. Från fackligt håll ser man en risk att minimilönen samtidigt blir ett lönetak för många grupper. Det anses också vara negativt för organisationsgraden.

Dessa argument stod även den stora tyska fackliga centralorganisationen DGB bakom fram till för några år sedan. Men i takt med att kollektivavtalstäckningen sjönk och att allt färre var med i facket tvingades man ändra inställning. På tjugo år – mellan 1991 och 2011 – halverades organisationsgraden från 36 till 18 procent. Dessutom infördes ”arbetsmarknadsreformer” som ledde till att det skapades ett stort låglöneträsk med löner på bara 3-4 euro i timman i vissa sektorer. Därför gjorde DGB helt om och krävde 2006 en lagstadgad minimilön.

Brett stöd

I senaste tyska valet 2013 fick förslaget ett brett stöd och från den 1 januari 2015 infördes en minimilön på 8,50 euro i timman i Tyskland. Det innebär att mellan tre och fyra miljoner tyska arbetstagare får höjd lön.

Frågan är vilken effekt det kommer att få att Europas stormakt Tyskland har anslutit sig till den majoritet av EU-länder som har en statlig minimilön. Kommer kravet att sprida sig till de nordiska länderna och kan vi förvänta oss propåer om en europeisk minimilön?

Rimligen är steget till en gemensam europeisk nivå mycket långt. Det är stor skillnad på minimilönenivåerna inom EU. De varierar från 1,04 euro i Bulgarien till 11,10 euro i Luxemburg, enligt en rapport från det tyska forskningsinstitutet WSI. Tyskland hamnar mitt emellan Storbritanniens 7,43 euro och Frankrike som har 9,53 euro.

– Sannolikt ligger era lägsta avtalslöner i Norden på en högre nivå, sa Dr Thorsten Schulten från WSI på Nordenfacket NFS lönebildningsseminarium vid Gardermoen i höstas där rapporten presenterades.

Heltidsjobb blir deltidsjobb

På seminariet gav också Dierk Hirschel, chefsekonom på det tyska fackförbundet Vereinte Dienstleistungsgewerkschaft, ver.di, en bakgrund till fackets omsvängning.

– Det som hänt är att arbetsmarknaden i Tyskland har avreglerats och att heltidsjobb har delats upp i deltid. Vi var tvungna att stoppa trenden mot otrygga jobb och det kunde vi inte göra utan en hjälpande hand från politikerna. Om vi hade haft en organisationsgrad på 60-70 procent som ni i Norden skulle vi inte heller ha pratat om minimilön, sa Dierk Hirschel.

Samtidigt finns det andra fackliga organisationer i Europa som tycker att systemet med minimilöner borde utvidgas. Just nu pågår förberedelserna inför Europafackets kongress i Paris i höst. Många bedömare tror att frågan om minimilöner kommer att bli ett diskussionsämne där.

I det utkast som nu är ute på remiss bland medlemsorganisationerna sägs dock bara att minimilönerna ”i de länder där facket anser dem nödvändiga” bör höjas rejält. ETUC rekommenderar en nivå på två tredjedelar av den nationella medianlönen.

Så högt ligger inget land i dagsläget. Den högsta relativa minimilönen har Frankrike med 62 procent av medianen och den lägsta har Tjeckien med 36 procent.