Forskare om flyktingar: ”Sänka lägstalönen är att skapa en ny underklass”

”Jag har varit migrant i Sverige i 26 år och under hela tiden diskuteras problem och skillnader. Det verkar viktigare än skapa en kultur av att ”Nu bygger vi landet”. Det finns en rädsla – alltid denna rädsla – för att migranterna ska ta våra jobb och hota vår kultur. Vad är man rädd för och hur övervinner man denna rädsla?”

Det är den 10 november och på Kulturhuset i centrala Stockholm har Norden i fokus arrangerat konferensen ”Flyktingkrisen och den nordiska solidariteten”. Mannen som ställer frågan sitter i publiken och riktar sig till paneldagarna som under en och en halv timme diskuterat vilken roll det nordiska samarbetet kan spela för att möta den flyktingström som de senaste veckorna strömmat norrut och framför allt till Sverige.  

– Vi måste visa på berättelser vad invandrarna har betytt, svarar Berit Berg, professor i socialt arbete vid Norges Tekniska högskola, NTNU, i Trondheim och inledare till konferensen.

Vietnameserna utbildningsvinnare

Hon har arbetat med flyktingar sedan slutet av 70-talet. Då var hon aktiv i mottagandet av de vietnamesiska båtflyktingar som kom till Norge, en erfarenhet som nu blir ett av de goda exemplen. Många av vietnameserna som kom hade ingen utbildning, men fick okvalificerade arbeten som var vanligare då än nu. Nu, 35 år senare, kan man konstatera att deras barn är utbildningsvinnare. De ligger genomsnittligt skyhögt över alla andra vad gäller skolresultat och återfinns idag på universitet, sjukhus, departement och i andra prestigefyllda arbeten. Detta är ett exempel på något som forskare inom migration skrikit sig hesa om i många år – att det lönar sig, enligt Berit Berg.  Samtidigt vill hon understryka att man aldrig bör glömma att mottagandet av flyktingar handlar om humanism och solidaritet. 

– Barnen till de vietnamesiska båtflyktingarna är utbildningsvinnare och en guldgruva för det norska samhället. De vi får in i våra länder är människor och de är människor som också är arbetskraft, säger Berit Berg. 

Att det är just av de goda exemplen på integration vi framför allt kan lära av varandra i Norden, var en av slutsatserna på det välbesökta seminariet. 

– Arbete är alfa och omega för att bli integrerad. Det är en källa till normalitet, ekonomisk självständighet och sociala nätverk. Det är väldigt viktigt, konstaterar Berit Berg. 

Att komma snabbt igång är viktigt och får också en positiv effekt på samhället. Hur integrationsprocessen kan snabbas på var också ett av ämnena för konferensen. 

Mest explosiva att inte integrera

Lars Dencik, professor i socialpsykologi och verksam i både i Danmark och i Sverige är en av deltagarna i panelen. Han är själv barn till flyktingar och poängterar betydelsen av att ta emot flyktingar och ge dem chansen att integrera. 

– Det handlar inte om antal, utan om hur man tar hand om de som kommer. Det mest explosiva är att ta in stora grupper av människor och sedan inte integrera dem. Det blir en tickande bomb, säger professor i socialpsykologi Lars Dencik och betonar politikernas ansvar att inte spela på människors rädsla eller att försämra flyktingarnas villkor vilket på lång sikt försvårar integration.
En åtgärd för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden som ofta arbetsgivarsidan nämner och som också diskuteras under konferensen är att sänka ingångslönerna. Juhana Vartiainen, riksdagsledamot för finska Samlingspartiet och medlem av Nordiska Rådet, anser att man kritiskt bör tänka över arbetsmarknadens lägsta löner och vara öppen för att sänka dem för att underlätta för de nyanlända att komma i arbete. 

– Det handlar inte om att förstöra nordisk arbetsmarknadspolitik, utan sänka lönerna lite grand för de som väntar på att komma in på arbetsmarknaden, svarar Juhana Vartiainen när han kritiseras för att sjunga lönedumpningens lov. 

Låga löner sällan kortsiktigt

Hans uttalande bemöts av socialdemokratiska riksdagsledamoten Carina Ohlsson, som också är ledamot av socialförsäkringsutskottet. Hon hänvisar till kvinnors löneutveckling och konstaterar att låga löner sällan är kortsiktiga utan de ofta är låga under lång tid. 

– Ska man här skapa en ny grupp med låga löner. Jag tror inte på det, säger hon.

– Att sänka lägstalönen är att skapa en ny underklass, ett nytt fattigdomsskikt med dåliga livsvillkor och utanförskap. Man ska absolut inte sänka lägstalönerna utan försöka ha två tankar i huvudet samtidigt, säger Berit Berg, när vi talas vid någon vecka senare. 

Med två tankar i huvudet samtidigt menar hon att under en praktik- och lärlingsperiod kan det vara befogat med lägre lön men bara då. Annars är det självklart med lika lön för lika arbete.

– Tillåter man en tjuguprocentig sänkning av lägstalönen så ruckar du på den nordiska grundläggande synen om lika lön för lika arbete. Då finns risken för att annan lågavlönad arbetskraft utkonkurreras och att det leder till oro, bekymmer och konflikt, säger Berit Berg. 

Säkra jobb gagnar integration

Också Nordens Fackliga Samorganisation, NFS, är aktiva motståndare till sänkning av lägstalönen som ett sätt att lättare integrera de nyanlända migranterna – tvärtom är det säkra och trygga jobb som gagnar integration. 

– Den nordiska modellen gäller för alla och att sänka löner är ingen lösning. Inom få sektorer kanske det skulle underlätta inträdet tillfälligt, men hur ska man hantera uppdelningen mellan de som varit här länge och de nykomna? Och hur skulle man hantera spänningar som uppstår? Vi vill heller inte se en utveckling där man behöver tre jobb för att överleva, säger Magnus Gissler, generalsekreterare för NFS.

Flyktingströmmen är en utmaning, konstaterar NFS, och uppmanar till dialog mellan fack och arbetsgivare, regeringar och Nordiska Ministerrådet – hur kan man tillsammans verka för lösningar som underlättar för de nykomna att etablera sig? De fackliga organisationerna har flyktingfrågan och dess betydelse för den nordiska arbetsmarknads- och välfärdsmodellen högt upp på dagordningen, senast uttryckt genom en uppvaktning hos Dagfinn Høybråten, generalsekreterare för Nordiska Ministerrådet, i samband med det nordiska arbetsministermötet i Köpenhamn. 

– Flyktingströmmen utmanar den nordiska arbetsmarknads- och välfärdsmodellen om man börjar sänka löner. Vi måste värna villkoren på arbetsmarknaden och motverka social dumpning för att på sikt få ekonomisk utveckling. Att den finska regeringen nu vill göra förändringar som strider mot avtalsmodellen är ett större hot mot nuvarande modell än flyktingarna, säger Magnus Gissler. 

Flera processer samtidigt

Han efterlyser en utveckling där flera processer kan pågå samtidigt, det vill säga att ordna boende och ta reda på en asylsökandes kvalifikationer kan pågå samtidigt som uppehållstillståndet provas. Att underlätta för tredjelandsmedborgarna att lättare kunna röra sig över gränserna i de nordiska ländernas gränsregioner är också en prioriterad fråga. 

En annan fråga på dagordningen i de nordiska länderna rör vilka villkor flyktingar ska få när de kommer. Vilken betydelse för integrationen har det att ett uppehållstillstånd är permanent eller tillfälligt? Vilken roll spelar möjligheten till familjeåterförening eller storleken på de bidrag som startas upp? Berit Berg är väldigt negativ till temporära uppehållstillstånd, senast infört av Sveriges regering den 24 november, liksom hårdare villkor för familjeåterförening. Det innebär en stor stress att inte veta om man får vara kvar och är en påfrestning som ökar ju längre tiden går. Erfarenheten finns. När de stora flyktingströmmarna kom från Bosnien i början av 90-talet införde flera av de nordiska länderna tillfälliga uppehållstillstånd.

"Återvändandet bör vara frivilligt"

– Alla sa ”vi har kommit för att stanna”. De var krigströtta, utslitna, präglade av en tuff flykt och det de sa då var att ”vi måste få landa, veta att vi får vara kvar”. Återvändande till hemlandet bör vara en frivillig sak, säger Berit Berg.

Hon har ägnat en stor del av sin forskning till att se på vad som stimulerar, respektive hindrar flyktingars inträde på arbetsmarknaden. Hindren handlar om att bestämma kvalifikationer som kommer från utlandet, språk och diskriminering.  Vad gäller att uppdatera kvalifikationer samt språk ligger mycket på den enskilde men med stöd av samhället, till exempel hjälp till validering och nödvändig komplettering av kunskaper. Också med språkkunskaper behöver man hjälp och där visar erfarenhet att språk ofta tillägnas bäst nära arbetslivet. 

- Den sista biten som handlar om diskriminering är samhällets ansvar, som måste bjuda in och skapa möjligheter för de nyanlända. Det handlar inte om att vara snäll utan att få de bästa krafterna och många av dem finns hos migranterna om man ser deras bakgrund som en kvalifikation och inte ett hinder, säger Berit Berg. 

Se alla artiklarna i tema