Robotarna kan rädda jobben

De närmaste åren kommer kombinationen av artificiell intelligens och elektromekanik att förändra arbetslivet på ett minst lika omskakande sätt som den industriella revolutionen. Forskarna funderar intensivt på hur robotarna skall utformas för att bäst kunna arbeta sida vid sida med människor. De kan till exempel kombineras med nya tjänsteformer baserade på självbetjäning, styrning baserad på röster och gester, ständig uppkoppling av maskiner och prylar eller tillverkning av produkter på plats med 3d-printrar.

Automatisering och robotar öppnar troligen också upp arbetslivet så att människan får arbeta med mer kreativa och intressanta utmaningar. Det gör arbetsplatserna säkrare och mindre fysiskt ansträngande när farliga och monotona moment faller bort.

Arbetsfördelningen är klar: 

- Robotar gör fysiska saker, människor skapar mervärde, säger Cristina Andersson som är ”head coach” för Robotics Finland som ansvarar för den europeiska robotveckan varje höst. Hon är en av Finlands allra tydligaste röster i diskussionen om robotar och framtidens arbetsliv.

Det här skapar också nya affärsmöjligheter och återindustrialisering. Att ta i bruk robotar är kanske det enda lönsamma sättet att hålla kvar industriell verksamhet i Norden. 

- Fler och fler säger att robottekniken är enda sättet att överleva i västvärlden för alternativet är att flytta ut till låglöneländer, säger Ingemar Reyier som är projektdirektör vid Robotdalen i Västerås, ett samarbetsprojekt som siktar på att möjliggöra kommersiella framgångar inom robotik och automation.

- Facket är helt med på det här för alternativet vore att sänka lönerna för att ha kvar alla jobb.

Vi träffas på Stockholmsmässan för verkstadsindustri, M.A.X. i Älvsjö som är Nordens största inom automation. Där visas robotar som skär, svetsar och flyttar grejer. Inom bilindustrin slog produktionsrobotik igenom brett redan på 1970-talet. Modellen IRB 6 från ASEA (nuvarande ABB) var världens första mikrodatorstyrda och helt elektriska robot då den lanserades 1974. Roboten målades i orange färg för att varna folk omkring och sattes i en bur av järn. På mässan står årets nyhet - den sjunde generationens industrirobot från ABB, nu målad i grafitvitt som en markör för att robotarna inte längre skall behöva uppfattas som farliga utan trendiga.

Trendiga robotar

Stefan Drakensjö, direktör för robotik vid ABB, säger att svensk tillverkningsindustri fortfarande har ”det mesta ogjort” när det gäller automatisering. Och inom hälso- och sjukvård finns stor potential för att låta robotar hantera tunga arbetsmoment.

- Det frigör tid för personalen att göra andra saker.

Trendiga, det är vad robotarna är. De blir allt mindre, billigare och samtidigt lättare att installera och programmera. Det gör att produktionsserierna kan vara kortare och ändå lönsamma. Den senaste versionen från danska Universal Robots, lätta och flexibla robotarmar, väger bara 10 kg. Amerikanska Baxter är ett annat exempel på nya människovänliga och mobila robotar där användaren inte behöver vara IT-specialist för att programmera roboten: ta tag i Baxters arm och visa vad som skall göras och den lär sig direkt hur den skall flytta en maskindel eller ett paket. Också ABB har förenklat programmeringen med introduktionen av mjukvaran Robot Studio som påminner om en spelstudio med ikoner i stället för datakod.

Enligt Ingemar Reyier innebär ökad robotisering inom industrin inget stort behov av omskolning.  De som skall arbeta med robotar behöver ändå vara ”unga i sinnet”. Däremot krävs det väldigt många fler ingenjörer för att skapa systemen. Det är heller inte säkert att människans nuvarande sätt att arbeta är optimalt.

- Det som är dåligt ska inte automatiseras.

Nyanställer på Valmet tack vare robotar

Ett konkret exempel på betydelsen av automation är Valmet Automotives bilfabrik i finska Nystad. Där arbetar 200 nya ABB-robotar och bilbyggare sida vid sida för att tillsammans ta fram en speciell finländsk version av Mercedes-Benz populära A-modell. Automationsgraden är 90 procent och till exempel svetsningen sköts helt av robotar. Fabriken stod stilla fram tills i höstas efter att tillverkningen av hybridbilen Fisker lagts ner, men skall inom kort sysselsätta 1000 personer. Som bäst rekryteras 300 personer inför övergången till tvåskiftsarbete på försommaren. Arbetsförmedlingen har bland annat lockat svenska bilarbetare i Trollhättan med jobb i Nystad.

Automationen har inte skapat nya jobb i sig, men räddade fabriken från att gå under.

- De skulle aldrig ha fått beställningen från Daimler utan robotar. Vi måste få fram budskapet att med robotisering blir det mer arbete, mer försäljning och överhuvud taget mer ekonomisk aktivitet, säger Cristina Andersson vid Robotics Finland och medförfattare till boken Boho Business som bland annat förklarar hur maskiner och människor skall kunna arbeta tillsammans i framtiden. Människan måste bli mer kreativ och flexibel, ”bohemisk”, för maskinerna kommer att i teknisk mening vara intelligentare noterar hon och Jari Kaivo-Oja.

Cristina Andersson säger att robotiseringen kan liknas vid en tsunami som sveper över världen.  Hon påpekar att en rad länder har etablerat en nationell strategi för robotar och i Sydkorea startade diskussionen redan för åtta år sedan. USA, Frankrike, Tyskland, Nederländerna finns med på listan, men inte hennes eget hemland Finland.

Robotdalen 

Tillbaks från Finland till Stockholmsmässan. Tack vare ABB ligger Sverige längst fram i Norden när det gäller robotik. Ingemar Reyier är kinetikspecialist vid ABB och har de senaste tio åren varit utlånad till Robotdalen där staten matchar varje krona som näringslivet sätter in. Avsikten är att skapa och upprätthålla ett helt ekosystem för robotik som gynnar små och medelstora företag inom industri, service samt vård och omsorg. Robotdalen hjälper dem i beslutsprocesser som syftar till ökad automatisering. Det handlar om att räkna på lönsamheten, simulera produktionsprocesser och ställa krav på hur robotiken anpassas och integreras med affärsidén.

De senaste åren har Robotdalen varit med och bidragit till att mer än två dussin affärsidéer blivit förverkligade. 

Teknologiska framsteg innebär att allt fler arbetsuppgifter är möjliga att bryta ner i sina beståndsdelar som sedan kan automatiseras. Robotar klagar inte. De jobbar på dygnet runt, men när det gäller känslighet och flexibilitet har de fortfarande en lång väg kvar till människans nivå. Robotarna kommer säkert att frigöra människan från tråkiga rutinuppgifter för att arbeta mer kreativt, men frågan är hur många jobb som försvinner på vägen. Risken finns att lågutbildade hamnar utanför när rutinbetonade jobb automatiseras. Till exempel kan många uppgifter inom handeln automatiseras, såväl logistik som försäljning. Kivi Systems, som ägs av näthandelsjätten Amazon, har redan helautomatiserade lager där ordern går till roboten, som plockar samman varorna. Amazon utreder faktiskt möjligheten att även skicka hem varan till kunden med drönare, flygande robotar.

Samtidigt breddas begreppet rutinjobb eftersom maskinerna till exempel kan hantera enorma mängder data på ingen tid alls. Det gör att behovet av högutbildade människor som jobbar med att samla och analysera siffror eller text försvinner, som bokförare, revisorer och jurister.

Yrken som inte går att automatisera kommer att finnas kvar och de finns till exempel i emotionella branscher som terapi, avkoppling och fritid, kultur eller sport och träning.

Knackar inte på dörren

Även om maskinerna blir smartare håller inte alla forskare med om att revolutionen knackar på dörren. Vi åker till Stockholms kungliga tekniska högskola KTH som är ledande inom nordisk robotforskning. Inom artificiell intelligens har flera stora genombrott skett under de senaste decennierna, säger forskaren Petter Ögren på KTH i Stockholm. 

- Men det har inte kommit någon våg av andra lösningar och jag skulle vilja påstå att det är lite symptomatiskt för artificiell intelligens att den generella mänskliga intelligensen som man kanske är ute efter, fortfarande ligger väldigt långt borta. Vad man kan göra är lösa enskilda problem förbluffande bra, säger Petter Ögren.

På 1990-talet visade datorn Deep Blue att en dator kan vinna över världsmästaren i schack. För några år sedan kom bilarna som kör själv utan förare och sedan år 2007 klarar de av stadstrafik också.  Och 2011 lyckades IBM:s superdator Watson svara rätt på allt i frågesporten Jeopardy. Watson hade tankat 200 miljoner Wikipediasidor.

Interaktion svårt

Därifrån är steget ändå långt till robotar som både kan utnyttja data och utföra fysiskt arbete. Petter Ögren visar ett försök att få två franska NAO-robotar att kommunicera med varandra. Den ena pekar på ett föremål som den andra skall plocka upp, men det går inte så bra.

- Våra doktorander är inte speciellt nöjda med NAO, säger han. NAO-robotarna har utrustats med Microsofts spelkontroll för Xbox, Kinect, som kom 2010 och har snabbt blivit en viktig del av laboratoriernas utrustning eftersom forskarna då fick tillgång till billig och hållbar 3D-mjukvara med kamera och avståndssensorer för att styra robotar med rörelser och röstkommandon.

- Interaktion med föremål är fortfarande svårt, att greppa och manipulera saker är svårt. Robotbutlern som städar och lagar mat är fortfarande ganska avlägsen även om det finns små nischade produkter som robotgräsklippare och dammsugare.

KTH hoppas snart kunna visa upp två robotar som steker pannkakor tillsammans.

Den franska humanoiden NAO är ett exempel på hur kostnaderna för robotar kommer ner. Häromdagen halverades priset på en NAO till cirka 5600 euro.

Skatterna då?

De nordiska välfärdssamhällena behöver robotar för att klara av både konkurrenskraft och demografiska utmaningar inom vården. Med en åldrande befolkning räcker personresurserna inte till och då kan de som jobbar inom äldreomsorgen ta hjälp av maskiner för att utföra de rutinmässiga och fysiskt tunga arbetsmoment. Ur deras perspektiv är robotisering ändå inte en entydigt positiv trend. Om människor ersätts av robotar med ökad arbetslöshet som följd innebär det minskade skatteintäkter och högre sociala kostnader. Antagandet att innovationer leder till högre levnadsstandard är alltså inte givet och sociala reformer blir nödvändiga.

- Men om vi inte gör det här så vad händer då? frågar Stefan Drakensjö där vi står på Stockholmsmässan. 

Han anser att det här är enda sättet för industrin att fortsätta vara konkurrenskraftig.