Arbetsmiljön påverkar kvaliteten i medierna

I Norge har stiftelsen Fritt Ord gjort en studie som visar att förtroendet för journalister och medier är deprimerande låg. Arbeidsforskningsinstituttet visar samtidigt i en annan rapport att kvaliteten påverkas av arbetsmiljön på redaktionerna.

Det är Institutt for Samfunnsforskning som fick uppdraget av Fritt Ord att göra den största mätningen av norrmännens syn på medierna sedan 1999. Undersökningen visar bland annat att:

• En av tre personer har liten eller inget förtroende för att medierna granskar sin egen samhällsroll.
• Två av fem har inget förtroende för att medierna är fria och oberoende av sina ägare och annonsörer.
• En av fem har inte förtroende för att medierna är fria och oberoende i förhållande till staten.
• En av tre har inte förtroende för att medierna belyser saker från flera sidor. 

- Det är alltså ett lågt förtroende för att medierna uppfyller det samhällsuppdrag som medierna själva anser är så viktigt. Det är problematiskt för medierna, säger Elisabeth Staksrud, en av forskarna som arbetat med studien.

I Norge formuleras samhällsuppdraget i det som brukar kallas ”Vær Varsom-plakaten”, som motsvarar "Spelregler för Press, Radio och TV" i Sverige.  I den norska versionen står det att ”en fri och oberoende press är bland de viktigaste institutionerna i en demokrati.”

Gå bakom kulisserna

- Det har väl aldrig varit lättare att få säga sin mening eller rapportera om händelser. Det vi behöver för att det offentliga samtalet ska vara upplyst är att någon kan utföra kvalitetsjournalistik och gå bakom kulisserna i det som till synes sker, säger Asbjørn Grimsmo.  Tillsammans med Hanne Heen har han skrivit rapporten ”Journalistisk kvalitet – hvilken rolle spille arbeidsmiljøet i redaksjonen?

Det är svårt att tro att den massiva nedbemanning som skett på många redaktioner inte skulle få någon betydelse för kvaliteten, skriver de två forskarna. De visar till en undersökning bland journalister våren 2012 där 69 procent av ett representativt urval av Norsk Journalistlags medlemmar fruktade att nedbemanningen skulle drabba kvaliteten.

I sin studie ser Grimsmo och Heen på om verksamheter som har ett starkt socialt kapital, som definieras som samarbetsförmåga, förtroende och rättfärdighet, också är mer kvalitetsmedvetna, kreativa och produktiva än verksamheter med ett svagt socialt kapital.

För att mäta till exempel kvaliteten, har de satt upp elva olika kriterier och jämfört det med hur journalisterna svarat i de stora undersökningar som gjorts om arbetsmiljön. Det handlar om de etiska spelreglerna följs, om det finns en kultur för att diskutera ledningens prioriteringar och om det publiceras egna redaktionella räkenskap osv.

På samma sätt har de satt upp kriterier för det sociala kapitalet. De ser på om medarbetarna på redaktionen litar på varandra och om de anställda har förtroende för informationen från ledningen.

Samband mellan socialt kapital och kvalitet

Genom att jämföra svaren på frågorna om det sociala kapitalet med frågorna som handlar om kvalitet och kreativitet visar det sig att det finns ett samband. Däremot var det inget statistiskt samband mellan hur engagerade medarbetarna var och kvaliteten.

- Det sociala kapitalet och kreativiteten påverkar den journalistiska kvaliteten i ungefär lika hög grad. Variationen i de två förhållandena förklarar närmare 20 procent av variationen i den journalistiska kvaliteten mellan redaktionerna, säger Asbørn Grimsmo.