Arbetslösheten snart på normal nivå efter eruptiv ökning

- Arbetslösheten ökade speciellt bland de unga och var som högst 16 procent. Därför satte vi in de första insatserna mot den gruppen, säger Gissur Pétursson, direktör för arbetsdirektoratet, eller Vinnumálastofnun, som det heter på isländska.

Tillsammans med avdelningsdirektören Hrafnhildur Tómasdóttir ger han Arbeidsliv i Norden en genomgång av hur situationen är på den isländska arbetsmarknaden. Det är inte utan en viss stolthet:

- Vi anser att vi är en av aktörerna som fått arbetslösheten att gå ned, säger han.

 Till att börja med var de som arbetade med åtgärder för att begränsa arbetslösheten valhänta. Aldrig tidigare hade så många jobb försvunnit så fort.

- Vi körde igång ett program som vi kallade "unga i aktivitet". Det var till en början aktivering för aktiveringens skull, inte för att vi trodde att det skulle leda till att arbetslösa fick jobb. De som inte deltog förlorade sin arbetslöshetsersättning, säger Hrafnhildur Tómasdóttir.

Snabbt beslöt man sig emellertid för att sätta in de största resurserna på att utbildade arbetssökande. Island har länge haft ett stort problem med att så få ungdomar avslutar sin gymnasieutbildning.

- Målet var att få ned andelen utan gymnasieutbildning från 30 procent till 10 procent, säger Hrafnhildur Tómasdóttir.

En tiondedel av alla arbetssökande började studera och fick under utbildningen arbetslöshetsstöd. Jämfört med de som redan studerade och som finansierade det med studielån eller genom att jobba vid sidan av studierna, kom det alltså in en ny grupp: avlönade studenter.

- Jag är förvånad över att det inte blev mer bråk om det. Vi var ute på tunn is, kommenterar Gissur Pétursson.

Även andra åtgärdsprogram, som ett speciellt riktat mot långtidsarbetslösa, genomfördes. Men de som valde studier var den grupp som var mest nöjda.

Går man på Laugavegur, en av de livligaste shoppinggatorna i Reykjavik är det svårt att tro att Island varit igenom en kris. På ett av de många kaféborden ligger ett Morgunblaðið där huvudnyheten är att försäljningen av lyxbilar ökat med 43 procent jämfört med året innan. En grupp ungdomar som firar att de tagit studenten cruisar uppför gatan i en hyrd limousine.

 Ett annat tecken på att förhållandena normaliserats är att det börjar bryta ut strejker. I april strejkade gymnasielärarna i tre veckor och den 17 juni stängs över 90 procent av alla förskolor om inte ett nytt löneavtal nås.

Under krisen flyttade 6-8 000 islänningar utomlands och utbetalningarna av socialbidrag ökade från 700 miljoner isländska kronor 2008 till 4 miljarder isländska kronor.

- Men idag går både fiske- och aluminiumindustrin bra - och konstigt vore det annars eftersom den isländska kronan devalverats med 50 procent, säger Gissur Pétursson.

Fler av arbetsmarknadsåtgärderna, som att erbjuda sommarjobb till ungdomar, håller därför på att trappas ned. Prognosen är att arbetslösheten under juni kommer att minska till 3,2 - 3,5 procent.

I sin senaste prognos tror OECD att Island kommer att ha återhämtat sig nästa år:

- Den ekonomiska tillväxten var betydligt robustare än förväntat 2013. Den reflekterade en ökad export och högre turistinkomster. Betydliga ökningar i sysselsättningen och politiska beslut om att minska hushållens belåning kommer att stimulera den privata konsumtionen och ge mer bränsle till återhämtningen 2014. Som ett resultat kommer den outnyttjade produktionskapaciteten att försvinna 2015.