Kvinnor straffas inte så hårt för deltidsarbete som man trott

Det visar en ny studie som lades fram den 22 oktober på konferensen Deltid i Norden, arrangerad av NIKK, på uppdrag av det svenska ordförandeskapet i Nordisk ministerråd.

Det är Marianne Sundström, professor i arbetsmarknadskunskap och masterstuderande i demografi Alma Wennemo Lanninger som gjort studien med hjälp från forskare i de övriga nordiska länderna.

Deltidsarbete brukar omtalas som en genusfälla, eftersom kvinnor deltidsarbetar mycket mer än män för att i stället under en period prioritera barn och familjen. De har tidigare drabbats i ett senare skede av livet, när pensionen ska beräknas, av att de inte uppnått full poäng för pensionsutbetalningar.

Första helnordiska studien 

Den studie som presenterades på konferensen är den första som ser på både män och kvinnor som är heltidsanställda eller deltidsanställda i alla de nordiska länderna. Att ge ett generellt svar är svårt eftersom pensionssystemen skiljer sig i de olika länderna och forskarna har därför valt att koncentrera sig om två yrken och vilken långtidskonsekvens det får att jobba deltid för jämnåriga kvinnor. Vissa förutsättningar har lagts in – som att perioden med deltidsarbete bara är tio år, att den motsvarar 75 procent av en heltidstjänst och att alla kvinnorna får två barn. Om deltidsarbetet varar längre än tio år blir konsekvenserna för pensionen större. Men i inget av länderna får en kvinna som deltidsarbetat mindre än 94 procent av den pension en heltidsarbetande kvinna i samma yrke skulle ha fått.

Subsidieras av andra skattebetalare

Den främsta förklaringen är den kompensation som kvinnorna får i pensionssystemen för det barnår de haft. De två forskarna hämtar ett uttryck från försäkringsbranschen när de beskriver skillnaderna mellan de nordiska länderna.

- Vi kan dra slutsatsen att pensionssystemen i Finland, Island och Sverige är mer aktuariska än de i Danmark och Norge, där deltidsarbete i samband med åren med barnomsorg subsidieras av andra skattebetalare. Dessutom, i Norge och Sverige kommer barnlösa personer att förlora mer av sina pensioner när de arbetar deltid än de som har barn, skriver de två forskarna.

Aktuarisk betyder att något räknas ut enligt historiska och statistiska fakta, som när olycksstatistiken används för att beräkna hur höga försäkringarna ska vara.

Vilka konsekvenser detta bör få för politiken är något som kommer att diskuteras under konferensen. Risken för att få sämre pensioner är ett av de främsta argumenten som används i debatten om kvinnor heller bör välja heltidsarbete. 

Andelen deltidsarbetare ändras sakta

Nu är inte inställningen till om man ska arbeta heltid eller deltid något som ändras i en handvändning. I Finland, som är det nordiska landet där kvinnorna arbetar deltid minst, har andelen legat nästan konstant under perioden 1995 till 2012. För 17 år sedan arbetade 12 procent av kvinnorna deltid. I fjol hade antalet ökat till 16 procent. Norge, har den högsta andelen av kvinnor som arbetar deltid, 36 procent, följt av Sverige med 31 procent, Danmark 29 procent och Island med 26 procent. 

Andelen kvinnor i dessa fyra länder som arbetade deltid föll relativt snabbt i slutet av 90-talet men har därefter legat på en stabil nivå.

I alla länder är det en mycket lägre andel män som arbetar deltid, andelen har legat mellan fyra och tio procent sedan 1997. De som arbetar deltid har andra förklaringar till varför de gör det än kvinnorna. Medan 30 – 48 procent av kvinnorna i de fem länderna svarar att det är av hänsyn till familjen som de arbetar deltid, är det inga (!) isländska män som ger den förklaringen. De norska männen är nästan på samma låga nivå, fyra procent, medan 23 –39 procent av männen i Danmark, Finland och Sverige, anger familjen som svar på varför de arbetar deltid. I stället är det sjukdom eller studier som är vanliga orsaker till deltidsarbete hos män.