Växande antal deltidsjobb ger sämre arbetsmiljö för unga

- Det som förvånat mig under det här arbetet är att vi fångas i en fälla genom att lägga allt fokus på de unga arbetstagarna, istället för att se på den komplexitet som ligger bakom de arbetsmiljöproblem unga möter i arbetslivet. Det är dessa komplexa sammanhang vi vill belysa genom rapporten, säger Pete Kines, seniorforskare vid ”Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø, NFA, i Danmark.

Pete Kines är huvudförfattare för rapporten ”Unga arbetstagares arbetsmiljö i de nordiska länderna ”som kommer att presenteras på konferensen ”Ungas arbetsmiljö” i Stockholm den 9 oktober. Rapporten har gjorts på beställning av Nordiska Ministerrådet som under det svenska ordförandeskapet fokuserat på unga.  ”Ungdomars arbetsmiljö är särskilt viktig att värna så att deras etablering på arbetsmarknaden sker under så goda arbetsvillkor som möjligt”, skriver Sveriges nyutnämnda arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson i förordet.

Syftet med rapporten är att ge en överblick över arbetssituationen för unga mellan 15 och 24 år i de nordiska länderna. Hur, var och i vilken utsträckning arbetar unga, vilka lagar och regler styr deras arbetsmiljö, vilka risker utsätts de för och vilken typ av skador får de som råkar illa ut? Författarna har gjort en omfattande litteratursökning som resulterade i 10 000 publikationer, varav 81 har använts i den här studien. I tillägg har de också använt sig av statistik från de olika länderna.

De nordiska länderna är ganska lika vad gäller lagstiftning och reglering av ungas arbetsvillkor. Är man under 18 år finns en rad regler som gäller arbetstidens förläggning, rätt till raster och restriktioner i arbetsmiljön, till exempel farliga maskiner.  Aktuella studier och forskning lägger i huvudsak fokus på de ungas risk för skador i arbetslivet, medan fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete i förhållande till risken för mera långsiktiga faror är mindre. Det finns heller inte särskilt mycket forskning kring hur en dålig arbetsmiljö kan påverka en ung människa senare i livet, även om det nyligen tagits initiativ till sådana studier.

Flitiga danskar och islänningar

De flesta mellan 15-19 år arbetar främst inom detalj- eller livsmedelshandeln, men det är också vanligt med hotell- och restaurangjobb. I 20 till 24-årsåldern blir det vanligare att kvinnor arbetar i vården och att män arbetar i bygg – eller transportbranschen eller med lagerarbete. Det är stora skillnader mellan länderna vad gäller förvärvsfrekvens för unga arbetstagare, särskilt i gruppen mellan 15-19 år. Unga islänningar och danskar är betydligt oftare anställda än sina norska, finska och svenska jämnåriga. Till exempel arbetar 52 procent av isländska 15-19-åringar, i Danmark är det 44 procent, i Norge 35 procent, i Finland 24 procent medan bara 16 procent i samma åldersgrupp arbetar i Sverige. Många arbetar i lågbetalda, okvalificerade jobb och med oregelbundna arbetstider.

Unga arbetstagare är en mycket heterogen grupp visar rapporten. Det kan vara studenter som extraknäcker, elever på praktik, traineeplatser eller elever som slutat skolan. Likaså kan arbetet variera mellan allt från heltidsjobb till skiftarbete, eget företagande eller deltid – variationerna är många och en indikator på att de unga i arbetslivet inte kan ses som en homogen grupp.

Hur farligt är det då att vara en ung arbetstagare? Unga har lägre risk för dödliga arbetsskador, men löper däremot större risk än äldre kolleger att få skador. Det gäller särskilt unga män i handel, bygg eller tillverkning. Också jordbruk, skogsavverkning, jakt och fiske är riskyrken för skador.

Deltidsarbetet har ökat dramatiskt

En utveckling som blir tydlig i rapporten är att deltidsarbete ökat dramatiskt för åldersgruppen mellan 15 och19 år, särskilt för unga kvinnor. I en tid då allt fler affärer håller öppet på helger och kvällar är det framför allt de unga kvinnorna som sitter i kassor och betjänar kunder. Under tidigare decennier brukade det vara äldre kvinnor som hade de här jobben, med allt medan de unga kvinnornas deltider har ökat har de äldre kvinnornas deltider minskat. Detta är ett exempel som Pete Kines vill uppmärksamma när han talar om komplexa sammanhang.

- De deltidsanställda unga får kanske inte samma introduktion kring säkerhet, hälsa eller arbetsrutiner som de heltidsanställda, inte heller samma kontinuerliga uppföljning.  Och de ses inte alltid som riktigt anställda, inte ens i sina egna ögon. Inom handeln arbetar de dessutom ofta under sen eftermiddag när arbetet är som mest intensivt, samtidigt som den ordinarie personalen har gått hem. Det är få vuxna chefer kvar som kan hjälpa och stödja de unga, säger Pete Kines.

I övergången mellan skola och arbete

Inom industrin ser det i regel annorlunda ut. De unga som jobbar där, jobbar oftare dagtid och har äldre att tillgå om de behöver stöd och hjälp. Men man ska heller inte glömma att de unga, oavsett var de jobbar, ofta är i en övergångsfas mellan skola och arbetsliv och mellan ungdom och vuxenliv. Detta är också en faktor som komplicerar bilden, särskilt som motivet för att arbeta kan se väldigt olika ut mellan olika individer. En del börjar jobba för att de inte vill fortsätta i skolan, andra knäcker extra på kvällar och helger för att få fickpengar. För många unga har också steget in på arbetsmarknaden senarelagts, vilket betyder att de som är 18 år och äldre inte skyddas av lagar och regler inom arbetsmiljöområdet som är framtagna för yngre arbetstagare, trots att de kanske är ute i arbetslivet för första gången.

- Genom att börja arbeta träder den unge in i vuxenvärlden och befinner sig till en början i en övergångsfas mellan skola- och yrkesliv. De ser hur de vuxna, eller andra unga arbetstagare, på arbetsplatsen förhåller sig till risker och vilken säkerhetskultur det finns på arbetsplatsen. Och även om kulturen inte stämmer med vad de lärt sig på skolan, eller genom arbetsplatsen introduktion om säkerhet, så imiterar de vad de ser och hur andra vuxna gör. De socialiseras in i ett riskbeteende och på så sätt förs de dåliga arbetskulturer vidare, säger Pete Kines.

Tänk djärvt!

Att se de unga som den heterogena grupp och att vara öppen för vad övergångsfasen mellan skola och arbetsliv kan betyda för den enskilde unge, är alltså två av slutsatserna i rapporten. Men det räcker inte att fokusera på den enskilde unges förutsättningar för att främja ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Lika viktigt är också att se den unges omgivning. Vad kännetecknar den bransch där den unge arbetar, de arbetsuppgifter han eller hon ska utföra och vilken säkerhetskultur som råder på just den speciella arbetsplatsen? Hur är arbetet organiserat och hur kan det främja eller hindra arbetsmiljöarbetet? Vilka är kollegerna och hur tänker de och jobbar kring säkerhet och hälsa på arbetet? Tillsammans utgör dessa faktorer den komplexa värld som är den unges arbetsmiljö och är ambitionen att förbättra arbetsmiljön är det nödvändigt att börja förstå det, hävdar Pete Kines.

Hans uppmaning till alla som på något sätt är inblandade i ungas arbetsmiljö, det kan vara arbetsgivare, utbildare, skyddsombud, arbetsmarknadens parter, är att tänka djärvt. Våga se hur heterogen den unga gruppen arbetstagare är, men fokusera inte bara på de unga. Se också det komplexa arbetsliv de lever i och hur arbetet är organiserat. Risker och faror i arbetslivet kan förebyggas genom samarbete och engagemang bland alla inblandade aktörer.

-På samma sätt som Sverige har en nollvision för trafiksäkerhet, vill jag uppmana alla som arbetar med unga arbetstagares hälsa och säkerhet att tänka djärvt och låta sig inspireras av nollvisionen. Det är ett sätt att tänka kring säkerhet och hälsa både för unga och gamla arbetstagare, säger Pete Kines.