Trygghet och arbetsinnehåll lockar läkare till Sverige

För tretton år sedan flyttade den Barcelonafödde läkaren Antonio Alonso-Villaverde Lozano till Sverige tillsammans med sin medicinutbildade fru och parets gemensamma barn till Sverige. Han lockades av att få använda sin specialitet på ett bättre sätt och hon lockades av att skaffa sig en specialistutbildning. Han hade en romantisk idé om Sverige och resan var ett äventyr, en möjlighet att kolla läget.   Antonio Alonso-Villaverde Lozano och hans fru blev kvar och idag arbetar han som allmänläkare på vårdcentralen Floby utanför Falköping.  Paret har fyra barn och han beskriver sin arbetssituation som trygg och lycklig.

Sedan den ekonomiska krisen drabbade Spanien har han allt oftare fått förfrågningar om hur det är att jobba i Sverige från spanska kolleger och nyligen reste han tillsammans med sin arbetsgivare på Västra Götalandsregionen till Spanien för att rekrytera fler läkare.

Framtiden mörk 

- Framtiden i Spanien är mörk och det finns ett verkligt behov att arbeta utomlands. Det är stor skillnad på motivet att flytta nu 2013 än då jag kom 2000. Det vi ser nu är ett ”nödintresse”, ett behov av att ändra på situationen och att finna något nytt, säger Antonio Alonso-Villaverde Lozano.

När han återvänder till Spanien ser han olika uttryck av den ekonomiska krisen. Kanske syns den inte vid första anblicken, men märks så småningom i gatubilden och i samtal med människor, inte minst de kolleger han mött under rekryteringsresan. Han berättar för dem om fördelar och nackdelar med att arbeta i Sverige och betonar det kanske allra viktigaste – att det är viktigt att inte jämföra länder och att var och en kommer att skapa sin egen erfarenhet. Det kan bli bättre än de tror, eller sämre. I Spanien har idag en distriktsläkare i regel mellan 50 och 60 patienter per dag, berättar han, vilket begränsar möjligheten insatsen. I Sverige får man ett annat ansvar, en möjlighet att göra mer vilket är professionellt intressantare.

- Jag brukar också säga att det goda är den sociala tryggheten och det svåraste är mörkret, säger Antonio Alonso-Villaverde Lozano.

Nyfikna men tvekande arbetsgivare

Men trots beskrivningen av den långa mörka årstiden tycks rekryteringsresan ha väckt intresse.  Drygt 20 spanska läkare med respektive kommer till Västra Götaland under våren. Rekryteringen har skett i samarbete med Eures – det europeiska nätverk som består av 31 länder från EU/EES och Schweiz och 850 Eures-rådgivare. 

Eures arbetar med rekrytering och vägar till arbete i andra länder än det egna och syftet att underlätta arbetskraftens rörlighet i Europa. Som Eures-rådgivare arrangerar man och deltar i olika mässor i Europa, ofta med hemlandets uppdrag att finna viss arbetskraft inom bristyrken, till exempel läkare och ingenjörer. Också Eures-rådgivarna märker att den ekonomiska krisen i Sydeuropa påverkar arbetskraftens vilja att flytta.

- När vi varit ute på mässor märker vi att många i Grekland och Spanien vill ha information om jobb i Sverige och är villiga att flytta, även människor som har jobb, berättar Malin Dahl, Eures-rådgivare vid Arbetsförmedlingen i Malmö.

Det finns också en nyfikenhet hos svenska arbetsgivare på vad Eures-samarbetet kan erbjuda, särskilt för vissa yrkesgrupper och sektorer, som till exempel IT-experter och ingenjörer. Samtidigt finns ännu en tveksamhet att rekrytera från utlandet, som till exempel inte finns i Norge och Tyskland, berättar Malin Dahl. Där är arbetskraftsbristen större, vilket kan ha bidragit till att man har kommit längre när det gäller att överbrygga språksvårigheterna.

- Men berätta gärna vilken enorm arbetskraftsresurs det finns ute i Europa. Många arbetstagare som söker jobb har jättefina utbildningar och lång erfarenhet, säger Malin Dahl.

Ökad press på ambassaderna

På flera av de svenska ambassaderna i Sydeuropa märker man också att den ekonomiska krisen inneburit att intresset för att jobba i Sverige ökat.

- Antalet som vänder sig till oss för att fråga om jobb har tredubblats på några år och det är också andra grupper än förr. Grekiska läkare har alltid varit intresserade av att söka specialistutbildning i Sverige, men nu kommer också hantverkare, byggjobbare och människor i servicesektorn samt högutbildade, berättar Sofia Keramida på Svenska ambassaden i Aten.

Hon har arbetat med press, informations- och kulturfrågor på ambassaden i tolv år och ser tydligt en förändring i intresset för att arbeta i Sverige, men också att det är andra människor som nu är beredda att flytta. Det växande antalet förfrågningar går framförallt till den konsulära avdelningen. De märker det ökade trycket och det är de som förmedlar berättelser om desperata människor som ber om ett jobb och där många är beredda att ta vad som helst. Från grekiska riksförbundet i Sverige hör ambassaden också berättelser om människor, ibland hela familjer, som begett sig till Sverige på vinst och förlust.  Ett annat tecken på krisen är att den svenska kolonin i Grekland minskar genom att svenskar återvänder till Sverige.

- Våra tidningar är fyllda av artiklar om hur man söker jobb i andra europeiska länder, hur man skriver CV och exempel på människor som jobbar utomlands, berättar Sofia Keramida.

Positiva omdömen i media

Att flytta utomlands för jobb är heller ingen ny företeelse för grekerna. Arbetskraftsutvandringen var stor framför allt under 60-talet och accentuerades ytterligare efter militärkuppen 1967. Under 60-talet och fram till 70-talet beräknas 900 000 greker ha utvandrat för att arbeta utomlands, många till Tyskland men också till Sverige. De första kom till Scania Vabis i Södertälje i november 1960 och under hela 60-talet och början av 70-talet följdes de av många fler. På senare åt har unga, välutbildade varit intresserade av jobb utomlands, till exempel läkare, men nu kan det lika gärna komma förfrågningar från femtioåringar som ännu har jobb, men som vill ha bättre villkor än vad det krisdrabbade Grekland kan ge. Mest lockar Tyskland och England, men länderna i Norden är också intressanta och skildras också ofta positivt i grekisk media.

- Helt klart spelar det roll för intresset idag att det finns grekiska invandrare i Sverige, men Sverige och Skandinavien har också gott rykte också för andra och länderna beskrivs som trygga med bra välfärdssystem, säger Sofia Keramida.

Benägenheten att flytta är stor. En grekisk tidning presenterade förra veckan en undersökning där den grekiske barnombudsmannen frågat1200 elever från 22 mellan- och högstadieskolor om deras föräldrars yrkessituation. 82 procent uppgav att läget hade förvärrats under de senaste månaderna. 20 procent av eleverna hade en eller två föräldrar som var arbetslösa och 29 procent hade föräldrar som övervägde att flytta utomlands i hopp om en bättre framtid. 70 procent av barnen beskrev en tillvaro som blivit sämre vilket hade direkt inflytande på deras fickpengar, men som också hade försämrat deras möjligheter att studera extra.

- Man vet inte hur morgondagen ser ut. I tidningar kan man läsa om förbättrade siffror inom några områden, men det är ännu inget man kan uppleva konkret. Det kommer nya skatter hela tiden, sker lönesänkningar, råder anställningsstopp i statlig sektor och hälsosektorn försämras. Om man inte träffat någon på länge vågar man inte fråga hur det står till utan talar om vädret. Man är rädd att såra någon som kanske förlorat jobbet eller har någon nära anhörig som flyttat utomlands, säger Sofia Keramida.

Svenska ungdomar får jobb i krisländerna

Ungdomsarbetslösheten är över 50 procent i Spanien och enligt färska siffror ännu högre i Grekland. Trots detta går rekryteringsvågen också från nord till syd. I början av februari hölls en jobbmässa i Malmö där sex arbetsgivare inom turistindustrin från Spanien, Grekland och Cypern sökte svenska ungdomar för att bemanna olika aktiviteter som till exempel barnklubbar, träningscenter och andra former av gästaktiviteter. 

- Intresset var stort och drygt 260 ungdomar besökte mässan. Många är också kallade till intervju. De kommer hit för att de är intresserade av de svenska ungdomarna på grund av deras språkkunskaper, säger Malin Dahl på Arbetsförmedlingen i Malmö.