Blir Norden nästa station för portugiserna?

Ett samarbete om konsekvenserna av en möjlig ökad invandring från södra Europa var en av de punkter som de nordiska arbetsministrarna enades om när de möttes på Svalbard i fjol.

Hittills är det bara sparsamma tecken på att det blir en större migrationsström från Portugal, Italien, Grekland och Spanien, eller PIGS-länderna som gruppen också kallas, till de nordiska länderna.

Arbetslösheten är visserligen mycket hög, 26,6 procent i Spanien och 26,0 procent i Grekland, med Portugal och Italien på en något lägre nivå; 16,3 respektive 11,1 procent. Men beslutet att flytta till ett annat land handlar om så mycket mer än att bara fly från arbetslöshet. Det bör också finnas möjligheter att hitta ett nytt jobb och det kräver språkfärdigheter, kvalifikationer och att ekonomin i det land man flyttar till är tillräckligt god. Inte minst krävs det ofta kontakter i form av andra arbetsinvandrare från samma land som redan flyttat dit. För portugiser är Brasilien, eller tidigare kolonier som Angola och Macau också valmöjligheter.

Hur är konjunkturen?

I Norge, som har lägst arbetslöshet i Norden, med 3,5 procent och ett stort behov av bland annat ingenjörer i oljesektorn, var det en arbetsinvandring på 49 800 personer under 2012 från länder utanför Norden. De flesta kom från EES-området, som består av EU + Norge, Island och Liechtenstein.

4 231 personer från Grekland, Spanien, Portugal och Italien fick skattekort i Norge för första gången 2012. För Spanien och Grekland var det dubbelt så många personer som för året innan. Men tar man hänsyn till att det bara var 2 800 av dessa som räknas som arbetsinvandrare, så var ökningen från södra Europa blygsammare, kring 30 procent. Andra länder är fortfarande betydligt viktigare, som Polen och Litauen.

-  Trots eurokrisen upplever vi ingen invandringsvåg från Sydeuropa. Av den totala arbetsinvandringen kom under sex procent från dessa länder, säger arbetsminister Anniken Huitfeldt.

Få invandrare från PIGS sedan tidigare

I Norge finns det inga större grupper sedan tidigare av invandrare från PIGS-länderna. I Sverige däremot firade de grekiska invandrarna 50-årsjubileum för ett par år sedan.

I Sverige fick 1 254 greker uppehållstillstånd 2012, 1 034 italienare, 214 portugiser och 1 255 spanjorer. Sammanlagt 3 757 personer. Tar man med arbetsinvandrare från andra länder gavs det nästan lika många svenska uppehållstillstånd som skattekort i Norge, 45 437. Andelen från PIGS var något högre, åtta procent. 

I en allt mer global värld blir det allt svårare att förutspå var arbetskraften flyttar. Portugiserna har som nämnt andra alternativ, som Brasilien när de söker jobb, där portugisiskan är modersmålet. Ett nytt drag är att unga, välutbildade portugiser flyttar till tidigare kolonier som Angola. 

Inte bara unga män

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har under femtio år försökt följa strömmarna av emigranter. På 60-talet var det enkelt: unga män flyttade från söder till norr, ofta lockade av industriarbeten som väntade på dem när de kom. Mottagarländerna förväntade att de skulle flytta tillbaka till sina hemländer efter några år.

I dag är bilden mer som ett kalejdoskop.

Lågprisflyg har krympt världen. Stora grupper kan komma direkt från länder som ligger längre bort än tidigare. Spridningen åldersmässigt är större än tidigare och de som flyttar har ofta högre utbildning. Inte minst har de också bättre möjlighet till information – ungdomarna följer med på Facebook och kan se hur det går för dem som redan flyttat till ett annat land.

Flödena går i alla fall delvis bägge vägarna och det är bara några få länder som Polen och Sydkorea inom OECD som inte haft någon större invandring.

Det finns många paradoxer – de 170 000 kineser som flyttat till Spanien startar verksamheter och köper upp fastigheter som aldrig förr. Av 8 613 utlänningar som startade ett företag de senaste tio månaderna i Spanien var en tredjedel kineser. Förklaringen är att de lågprisbutiker och restauranger som de kinesiska invandrarna driver får fler kunder när spanjorerna stramar åt livremmen.

Polska har blivit det näst mest talade språket i Storbritannien. 500 000 personer har det som sitt modersmål. Polackerna väljer Storbritannien för språkets skull. Oavsett nationalitet skapar så stora flyttströmmar också utmaningar.

Svår balansgång

I sin genomgång av de senaste 50 årens flyktingpolitik konstaterar OECD:

"Att handskas med migrationen har blivit en svår balansakt mellan att attrahera arbetskraften med de nödvändiga kvalifikationer utan att det går ut över arbetskraften där hemma, sträng gränskontroll, effektiv integration av invandrare och samtidigt inte få opinionen emot sig."

Inte ens Tyskland, som är Europas motor, attraherar så många kvalificerade arbetstagare som landets näringsliv skulle önska sig.

De tyska arbetsgivarna kan visserligen anställa utlänningar med universitetsutbildning i alla jobb som passar till kvalifikationerna. Men en färsk rapport visar att även om Tysklands regler för högutbildad arbetskraft är bland de mest öppna inom OECD, utan vare sig begränsningar i form av antal eller kvoter, så rekryterar sällan arbetsgivarna internationellt.

Bättre än ryktet

- Det finns en uppfattning om att det är en svår och osäker process för dem som ansöker om jobb. Men det negativa ryktet stämmer inte: Det tyska systemet har många aktörer och är inte helt transparent, men tiden det tar att få ett svar är kort jämfört med andra länder, det är billigt och det är få som får nej, påpekas det i en färsk OECD-rapport: ”Recruiting Immigrant Workers, Germany.”          

De arbetssökande i Norden som kommer från de övriga nordiska länderna, behöver varken visum, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. Inom EU/EES har alla medborgare rätt att flytta till ett annat land utan att behöva ansöka om visum och har rätt att under tre månader leta efter jobb. Det betyder samtidigt att det politiska handlingsutrymmet inte är så stort. Det mesta av reglerna är redan fastlagda.