Kan mer arbetsglädje ge högre tillväxt?

Benedicte Brøgger och Robert Salomon från det norska arbetsforskningsinstitutet, AFI, har gjort en djupdykning i forskningslitteraturen om arbetsglädje. ”Att jobba med arbetsglädje – vad kan verksamheterna  få ut av det?” är titeln på rapporten som de skrivit på uppdrag av arbetsgivarorganisationen Virke, som har företag och verksamheter inom bland annat handel, service och utbildning.

Intresset för arbetsglädje är en del av en större förändring inom forskningen på arbetsmiljö, där man inte bara ser på negativa faktorer på en arbetsplats utan även på det som kallas positiv psykologi.

Arbetsglädje kan visa sig på många olika sätt, som att vara så uppslukad av sina arbetsuppgifter att tiden flyger och att det är svårt att riva sig loss från arbetet. En annan sida är vilken energi de anställda har och hur motiverade de är att göra en kraftansträngning. Känner de stolthet och inspiration av att arbeta?

-  På andra språk talar man mer om arbetsiver – job engagement -  än arbetsglädje. Den uttrycks på två sätt, hur motiverade de anställda är och hur väl de förhåller sig till verksamhetens mål, säger Benedicte Brøgger.

Gör man en tabell med fyra fält finns det medarbetare som varken är motiverade eller som arbetar mot verksamhetens mål. De kallas för ”vilsna får” av Alan Crozier, i en av de mer än 200 studier som Brøgger och Salomonson gått igenom:

Motsatsen till de vilsna fåren är de engagerade medarbetarna, de som både är motiverade och som förstår vad verksamhetens mål är. De ”entusiastiska amatörerna” förstår vad verksamhetens mål är, men anstränger sig inte för att uppnå dem. Det går att ha kul på jobbet utan att vara produktiv. 

Amatörernas motsats är de ”lösa kanonerna”. Det är medarbetare som är engagerade, men som har sin egen agenda.

-  Det är kanske framförallt i akademiska yrken som man finner de lösa kanonerna, som kan bli ett problem för resten av verksamheten, eftersom de följer sina egna speciella intressen.

Sammansatt begrepp

Alan Croziers indelning är bara ett av flera sätt att se på arbetsglädje som ett mer sammansatt begrepp.

- Det som nästan alltid är frånvarande i studierna är frågan om makt. En arbetsgivare kan inte bara stjäla de anställdas energi eller få dem att identifiera sig med målen om de inte själva får vara med om att utforma dem, säger Benedicte Brøgger.

Frågan är också vad som ska ske med den ökade vinst som blir resultatet. Ska den fördelas eller är det bara arbetsgivaren eller ägarna som ska få disponera den?

Det finns studier i USA som visar på vilka vinster som skulle uppstå om fler av de anställda blev engagerade. Enligt en Gallup-undersökning i USA från 2001 var 18 procent av alla anställda över 18 år oengagerade. Om företagen kunde minska den andelen till 13 procent skulle det öka landets produktivitet med 79 miljarder dollar.

Benedicte Brøgger är emellertid skeptisk till att göra frågan om arbetsglädje enbart till något som handlar om kronor och ören.

- Andra effekter av att öka arbetsglädjen är att verksamheterna blir mer innovativa och att kundrelationerna blir bättre med anställda som bryr sig om det de arbetar med, säger hon.

Nybörjare på jobbet

Slumpen ville att vi hade med oss AFI-rapporten på en flygresa med Widerøe i Nordnorge. Då fick vi plötsligt en demonstration av arbetsglädje då flygvärdinnan Wenche Haaland, helt färsk på jobbet - det var hennes tredje dag - läste upp informationen om flygningen med en glöd som om det var det roligaste hon visste. Med på flyget fanns en äldre medarbetare som gjorde henne trygg på uppgiften.

- Hur nyanställda tas emot på jobbet är en viktig faktor om de trivs eller inte, säger Bendicte Brøgger.  

Tidigare har hon också varit med i en nordisk utredning om hur arbetsmiljön kan vara en konkurrensfaktor. En av frågeställningarna var just om en bättre arbetsmiljön bidrar till ökad tillväxt. Eller är det tvärtom - att arbetsmiljön i tillväxtföretag blir bättre, eftersom det är lättare att hitta passande arbetsuppgifter än i en verksamhet som stagnerar eller skärs ned?

I den nordiska utredningen om tillväxtfaktorer var ett av förslagen att det bör utvecklas jämförbara måltal och en barometer för hur den psykosociala arbetsmiljön är.

Läs mer om den utredningen här: 

Eksperter: Dårligt psykosocialt arbejdsmiljø kræver handling