Kvinnors företagande speglar en könssegregerad arbetsmarknad

Gemensamt för många av de marknader som öppnats för konkurrens under de senaste 20 åren är att de finns inom områden där kvinnor varit verksamma. Det har inneburit att fler kvinnor startat företag, till exempel inom äldreomsorg och andra delar av vård och omsorg. 

– Gör man nya marknader inom områden där kvinnor varit verksamma så blir fler kvinnor företagare, men då fortsätter ju könssegregeringen. Risken finns ju också att man går från ett låglöneyrke till ett lågförtjänstföretag. Det innebär att vi inte tänker nytt och det tycker jag är ett stort problem, säger Eva Blomberg, professor i historia vid Södertörns högskola och en av författarna till boken ”Kvinnors företagare – mål eller medel?”

Mellan åren 2008 och 2011 har nitton forskare studerat kvinnors företagande ur en rad olika aspekter. Utgångspunkten har varit att spegla frågan ”Vad är problemet med kvinnors företagande?” utifrån en rad olika kunskapsområden och vinklar. Hur ser egentligen den kvinnliga företagaren ut? Vad driver kvinnor att starta företag? Går det egentligen att jämföra svenska kvinnors företagande med USA? Vad stimulerar kvinnors företagande och vilken påverkan kan olika politiska initiativ få? Några enkla svar ger inte boken, inte heller på sin egen grundfråga – är kvinnors företagande ett mål, eller ett medel? Handlar det om jämställdhet eller tillväxt?

– Det är väldigt mångtydigt alltihop. Risken finns att man skapar ett problem kring kvinnors företagande, när det i själva verket handlar om manliga strukturer som finns i många av samhällets sektorer, till exempel inom universitet och högskolor, säger Eva Blomberg.

Stort politiskt intresse

Kvinnors företagande har under se senaste tjugo åren varit föremål för stort politiskt intresse och är idag på dagordningen i de flesta Europeiska länder. Det var också ett av två teman som diskuterades då ledarna för nio nordiska och baltiska länder, samt Storbritannien, träffades i Stockholm under Northern Future Forum i februari.  Att få fler kvinnor ska bli företagare motiveras med att ta kvinnors affärsidéer ska tas tillvara för att utveckla affärsmodeller och därigenom öka tillväxten och förbättra konkurrenskraft. 

Under den borgerliga alliansens första och nuvarande mandatperiod satsas varje år 100 miljoner kronor för att genom bättre förutsättningar främja kvinnors företagande. Regeringen har också gett Statistiska Centralbyrån i uppgift att skapa en mera könsuppdelad statistik och flera beslut har tagits för att förbättra trygghetssystemen för företagare, bland annat handlar det om arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring.

Redan 2006, i samband med att regeringen beslutade att satsa extra på kvinnors förtagande, visade statistiken att Sverige, följt av Danmark och Norge, 2005 låg på botten av den lista som visade andelen företagare bland sysselsatta kvinnor i EU 25-länderna samt Norge. Samma lista visade att Finland hade betydligt fler kvinnor som var egna företagare. Men det har inte alltid sett ut så. Historiskt har kvinnor i Sverige varit aktiva företagare. Många var verksamma med egna företag inom textilindustrin, man har haft mjölk och brödbutiker. Men genom strukturomvandlingar i näringslivet påverkades många branscher, inte minst sådana där kvinnor var verksamma som företagare. Till exempel försvann textilindustrin ut ur landet och de små dagligvarubutikerna har konkurrerats ut av stora matvarukedjor. 

- Områden där kvinnor gått i bräschen har blivit utkonkurrerade, konstaterar Eva Blomberg.

Strukturer som hindrar

Det är detta de politiska satsningarna vill ändra på. På Tillväxtverket, som har hand om huvuddelen av de pengar politikerna satsar på detta pågår en rad verksamheter för att hjälpa existerade företag, stötta nya idéer och att synliggöra kvinnors företagande. 

– Kvinnor är lika aktiva som män i arbetslivet, är det då okej att 25 procent av företagen drivs av kvinnor och 75 procent av män? Kvinnor klarar sig utmärkt som företagare, men det är strukturerna runt som behöver bli mer stödjande. Det finns föreställningar om vad företagande är och de stämmer ofta inte med kvinnors företagande, säger Gunilla Thorstensson, programansvarig sedan starten 2007.

I programmet ”Främja kvinnors företagande” arbetar man framför allt med tre huvudinriktningar. Den ena är att göra nytta och innebär att ge stöd till de kvinnor som nu driver och utvecklar företag. Ett viktigt stöd är affärsutveckling.

- Ofta bygger kvinnor in sig i en affärsmodell där det är svårt att växa, men genom att stöd i affärsutveckling kan man få nya verktyg. Jag har hört deltagare i våra affärsutvecklingsprogram säga ”hade jag inte fått detta hade jag lagt ner min firma”, berättar Gunilla Thorstensson.

Långsiktiga effekter

De två andra insatsområdena handlar om att göra det mer möjligt för kvinnor att starta och driva företag och att synliggöra kvinnor som framgångsrikt driver företag. Nära 900 kvinnor fungerar som ambassadörer för kvinnors företagande och informerar om hur det är att driva företag, bland annat på skolor.  Det finns också särskilda satsningar vid universitet och högskolor för att öka intresset hos högutbildade kvinnor att starta eget redan under studietiden. Sedan satsningen startade har under den första perioden, det vill säga mellan åren 2007 och 2010, 140 000 personer haft nytta av programmet, enligt Tillväxtverkets egna siffror. 27 000 kvinnor har tagit del av affärsutvecklingsinsatser och 31 300 kvinnor vid universitet och högskolor har utvecklat sitt entreprenörskap och också startat 540 nya företag. Ambassadörerna för kvinnors företagande beräknas ha träffat drygt 82 000 personer. Men Gunilla Thorstensson betonar att kvinnors företagande är komplext och påverkas av många strukturer och sammanhang. 

– Det handlar om beteenden, attityder och föreställningar, vilket gör att det inte bara är att trycka på en knapp. Det tar tid och effekterna av våra insatser kan komma långt senare, säger Gunilla Thorstensson. 

Utmaningen nu är att det 2014, då den här satsningen är slut, ska finnas strategier som gör att kvinnor kan ta del av de företagsfrämjande insatserna på samma villkor som män, till exempel via inkubatorer, statlig kapitalförsörjning, rådgivning och affärsutvecklingsprogram. Idag är den sortens hjälp alltför inriktat på branscher som domineras av män, enligt Gunilla Thorstensson.

Individualiserad jämställdhet

Att bilden av kvinnors företagande är komplext stöds också av den forskning som presenteras i boken ”Kvinnors företagande – mål eller medel?”. Den visar att tjugo års politik för att gynna kvinnors företagande sällan ger de resultat som eftersträvas. Det går helt enkelt inte att slå fast om det skapats nya företag, som en följd av satsningarna. Man analyserar också det grundläggande antagandet – att vi skulle vara så mycket sämre på kvinnors företagande än USA, som ofta framförs som det goda exemplet. Många av de företag som skapas där, skapas av fattiga kvinnor som inte klarar barnomsorg på annat sätt. Många av företagen har också kort livslängd. I de nordiska länderna, med starka välfärdsstater, har kvinnorna inte behövt starta företag av det skälet. Forskningen visar också att kvinnor med små barn föredrar anställningens trygghet. 

Det har knutits stora politiska förhoppningar till privatiseringar av offentlig sektor. Visionen har varit att här ska kvinnors uppfinningsrikedom och idéer komma till sin rätt. Genom Lag om Valfrihet, LOV, har idag många brukare rätt att välja utförare till exempel inom den kommunala omsorgen. Men erfarenheter från Linköping visar att visionerna inte uppfyllts. De små företagen, startade av kvinnor, har haft svårt att konkurrera med de stora företagen i branschen och resultatet är att fler kvinnor inom äldreomsorgen idag är anställda av män.

– Kvinnor blir medel som möjlig företagsreserv, i och med privatiseringen av den offentliga sektorn. För de som önskar bli företagare är det inga problem, men för de som drivs in i företagande skapas problem. Om de blir egenföretagare och anställer sig själva – vilken tillväxt har då skapats? De gör ju samma arbete som tidigare men under osäkrare villkor. De riskerar till och med att tjäna ännu mindre än tidigare. Detta är något man borde diskutera politiskt, säger Eva Blomberg. 

Hon konstaterar att kvinnor bidrar till samhällsekonomin oavsett om de är anställda eller driver företag. Det är först när en företagare börjar anställa, som det skapar tillväxt. Om det är bra eller dåligt att könsstämpla företagande så som görs när man satsar specifikt på kvinnors företagande är svårt att svara på. Positivt är att lyfta upp kvinnors ekonomiska medborgarskap. Negativt är att man riskerar att individualisera ett problem med existerande strukturer som idag gynnar män.

– Jämställdhet har begränsats till att bli individuell och det är en utveckling med både plus och minus. Det är väldigt mångtydigt alltihop, men det finns en risk att det blir ditt eget fel om du misslyckas som företagare, säger Eva Blomberg.