Med katapult in i arbetslivet?

Det gäller att se till att tiden som går mellan avslutad utbildning och det första jobbet blir så kort som möjlig. Forskningen visar att även korta perioder med arbetslöshet kan göra att de som drabbas har en lägre standard och har en högre risk att bli arbetslösa igen. Det gäller framförallt ungdomar.

Enligt det underlag som tagits fram till arbetsministrarnas möte på Svalbard framgår det att arbetslösheten bland de ålänningar som är 15-24 år har stigit från 4,1 till 6,0 procent på ett år. Det är fortfarande betydligt mindre än för hela Finland, där siffran i juli var 11,7 procent.

Men ungdomsarbetslösheten på Åland har legat betydligt högre än den genomsnittliga  arbetslösheten. Samma bild ser man i alla de nordiska länderna, med undantag för Danmark.

Skillnaden störst i Sverige

Störst är skillnaden i Sverige, med en generell arbetslöshet på 7,0 procent och en ungdomsarbetslöshet på 27,4 procent.

De nordiska ministrarna har beviljat medel för ett forskningsprojekt som ska se på olika former av ungdomsarbetslöshet och hur arbetsmarknaden fungerar. För det finns många olika skäl till varför de unga inte hittar ett jobb.

Forskningsresultaten kommer att presenteras under 2013, men redan innan dess har ett erfarenhetsutbyte satts igång, där länderna försöker inspireras av de bästa projekten i grannländerna.

- Jag tror att vi har mycket att lära av varandra mellan de nordiska länderna, men vi kan inte kopiera varandra. Vi ska ta vara på det som är bra. Vi har olika arbetsmarknadsmodeller, sa den svenska arbetsministern Hillevi Engström (m) i en debatt i Riksdagen innan sommaren.

- Något som jag tycker är intressant och som jag kommer att studera närmare är Norges lärlingssystem som lyckas väldigt bra.

Vad gick snett?

När den socialdemokratiska regeringen i Sverige i höstbudgeten 2005 ville göra en storsatsning på att erbjuda arbetslösa ungdomar lärlingsplatser slutade det riktigt illa. ”Vad var det som gick snett?” var den talande titeln på den utvärdering som Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU gjorde.

Regeringen beräknade att i genomsnitt 3 000 ungdomar per månad skulle delta i lärlingsplatserna under 2006. I praktiken deltog bara i genomsnitt 600 per månad.

Ett av de främsta skälen som utredaren Sara Martinsson pekade på var att det inte handlade om lärlingar, i den betydelse som ordet brukar användas, det vill säga ungdomar som lär sig ett hantverksyrke genom praktiskt arbete.

- Det saknades t. ex anställningskontrakt mellan ungdomen och arbetsgivaren och ungdomen får ingen extra ersättning eller lön. Lärlingsplatserna för ungdomar skulle inte leda till yrkesbevis, skriver Sara Martinsson i sin rapport, som kom samtidigt som de nordiska politikerna skruvade upp ambitionerna på att göra något med ungdomsarbetslösheten.

- Något som jag generellt tycker att vi borde bli lite bättre på är att lyssna på vad ungdomarna vill och önskar, sa Hillevi Engström .

Den svenska regeringen har därför tilsatt en utredningen som ska se närmare på de ungdomar som varken arbetar eller studerar. Det är något som vi inte har pratat så mycket om i nordiska sammanhang. Den kommer att genomföras av Anne-Marie Begler, som är generaldirektör för skolinspektionen.

Hon ska kartlägga hur stor gruppen är och hur ansvarsfördelningen mellan stat och kommun fungerar. Trots att kommunerna är skyldiga att följa upp den här gruppen unga så saknas handlingsplaner i cirka 100 kommuner.

Inte bara negativt

Det är emellertid inte bara en negativ utveckling. I Norge försvann många ungdomar från arbetsmarknaden efter finanskrisen 2008.  Som mest, under det fjärde kvartalet det året, hade ungdomar 15-24 år ett yrkesdeltagande på 63 procent.

Andelen sjönk till 57 procent under andra kvartalet 2011, men har under det senaste kvartalet ökat till 59 procent.

Med en generell arbetslöshet som är lägst i Norden, med 3,0 procent är oron för ungdomarnas framtid inte lika stor i Norge som i de övriga länderna. Men även här är ungdomsarbetslösheten tre gånger så hög, 9,4 procent, som den generella arbetslösheten.

Samtidigt är landet en viktig arbetsmarknad för ungdomar i andra nordiska länder. Arbetsinvandringen till Norge är stor. Under 2011 invandrade 47 000 personer i alla åldrar, medan prognosen för 2012 är på mellan 31 000 och 57 000 personer.

På Island mer än fördubblades arbetslösheten bland de unga under finanskrisen. 2007 låg den på 7,2 procent. Det ökade4 till 18,6 procent som mest under andra kvartalet 2011. Sedan dess har arbetslösheten bland ungdomarna minskat något. I juli i år var det 1 100 arbetslösa ungdomar, mot 1 900 samma månad för ett år sedan och 3 800 i juli 2010.

Även i Finland sjunker ungdomsarbetslösheten. Den var i juli 2012 på 11,7 procent, vilket är två procentenheter lägre än i juli året innan.

Enligt den ungdomsgaranti som ska gälla från och med 2013 ska alla under 25 år erbjudas ett jobb eller praktik-, studie-,  ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader från det att arbetslösheten börjat.