Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2012 i När pendling blir ett hinderlopp i Pendling är både ett hot och en möjlighet för Island
tema

Pendling är både ett hot och en möjlighet för Island

| Text: Guðrún Helga Sigurðardóttir

Arbetspendling blir allt populärare bland isländska läkare, sjuksköterskor samt hantverkare. De pendlar huvudsakligen till Norge men också till Sverige. Lönen är viktig, men för ett litet land som Island innebär arbetspendlingen till andra länder en möjlighet att utvecklas professionellt.

Isländska sjuksköterskor pendlar mellan Island och Skandinavien, främst Norge. Ordförande för sjuksköterskornas förbund, Elsa B. Friðfinnsdóttir, säger att en undersökning visar att sju procent av de 2 800 förbundsmedlemmarna har arbetat utomlands under det senaste året:

- De har huvudsakligen åkt på kortare arbetsresor till utlandet. Över 80 procent av dem som pendlar har åkt till Norge.

Populärt att pendla

Lönen är viktiga när sjuksköterskorna bestämmer sig för att åka utomlands för att arbeta. Friðfinnsdóttir har endast tillgång till ett mycket begränsad undersökningsmaterial men hon träffar naturligtvis sjuksköterskor regelbundet. Enligt Friðfinnsdóttir säger sjuksköterskorna att de har tjänat stora summor på kort tid på grund av den svaga isländska valutan. Hon har också märkt att pendlandet är mycket populärt bland dem som jobbar i operationssalarna, på intensivvården och på akutmottagningar i Island.

- Många tycker att det är som att gå på vidareutbildning att åka till Norge, säger hon.

- De tycker att det professionellt sett är uppiggande och härligt att byta arbetsmiljö och prova någonting nytt, tillfogar Friðfinnsdóttir. 

Sjuksköterskorna säger att arbetsbördan är mindre i Norge än i Island.

- Det känns nästan som att åka på semester, förklarar Friðfinnsdóttir. 

Friðfinnsdóttir poängterar att arbetsbördan är enorm på sjukhusen i Island. Om en sjuksköterska insjuknar måste de övriga jobba hårdare för att klara av hans eller hennes uppgifter. Det inte är tillåtet att jobba övertid på grund av ekonomiska nedskärningar på sjukhusen.

Enligt de rapporter Friðfinnsdóttir har fått från pendlande sjuksköterskor har de norska sjukhusen en högre bemanning. Det betyder att varje sjuksköterska tar hand om färre patienter i Norge än i Island.

Också bland läkarna

Sjuksköterskorna har 40 timmars arbetsvecka i Island. De har ofta endast 50-80 procents fast anställning och behåller den gärna. De har möjligheten att pressa ihop sin arbetstid för att få ledigt under en längre tid och kunna pendla. De använder dessutom sin semester för arbetspendling.

- På det sättet kan de jobba tio dagar till tre veckor i Norge för att sedan vända tillbaka till jobbet i Island, säger Friðfinnsdóttir.

Arbetspendlingen är också populär bland isländska läkare. Þorbjörn Jónsson är ordförande för Islands läkarförbund. Jónsson säger att siffrorna visar att isländska läkare flyttar utomlands. Antalet förbundsmedlemmar har minskat med 11 procent på två år. Men arbetspendlingen syns inte i siffrorna.

- Arbetspendlingen har ökat dramatiskt bland läkare efter den ekonomiska kraschen i Island. Det har blivit populärt att pendla, poängterar Jónsson.

Många läkare har ett deltidsjobb i Island och ett deltidsjobb i Skandinavien. Ibland delar en grupp isländska läkare på en eller två tjänster i Skandinavien. De turas om att bemanna tjänsten.  Det är också populärt att vikariera utomlands, speciellt i Sverige.

Har köpt Ophelia

Guðmundur Karl Snæbjörnsson är specialist i allmänmedicin. Han driver arbetsförmedlingen Hvítir sloppar som förmedlar och skaffar arbetsplatser åt läkare, sjuksköterskor och barnmorskor, huvudsakligen i Sverige. Företaget har tre kontorer i Sverige och ett kontor i Reykjavik.

Hvítir sloppar har ett samarbete med Skandinavisk hälsovård, Svensk närsjukvård och MediCare. Snæbjörnssons samarbetspartner har dessutom nyligen köpt det svenska företaget Ophelia som har hand om största delen av den svenska pendlingsmarknaden för sjuksköterskor och barnmorskor.

Snæbjörnsson själv slutförde sina studier i Sverige och har bra kontakter med sjukhus och hälsocentraler, inte minst i Sydsverige. De arbetsplatser han har skaffat åt isländsk sjukvårdspersonal under de senaste åren uppgår till många hundra.

Efterfrågan är stor. Sverige och Norge behöver sjukvårdspersonal och de isländska läkarna har ofta slutfört sina studier i Skandinavien och talar flytande svenska eller norska.

- Men vi ska också kunna förmedla arbetsplatser åt svenska eller norska läkare i Island, säger Snæbjörnsson.

Svenska läkare till Island

Snæbjörnsson har stora planer om ett utökat samarbete på arbetsmarknaden i Norden. Språkkunniga röntgenläkare på Island ska kunna åta sig uppgiften att undersöka och tolka röntgenbilder som tagits i övriga Skandinavien och skicka sina resultat till respektive sjukhus i Norge, Sverige eller Danmark.

Samarbetsförhandlingar pågår med flera sjukhus i Norge, Sverige och Danmark.

- På det sättet skaffar vi arbetsuppgifter åt läkarna, säger han.

- Det spelar ingen roll om en röntgenläkare sitter i Island eller Sverige. Läkarna måste bara ha kunskap, erfarenhet och språkkunskaper för att kunna utföra sina uppgifter.

Þóra Ágústsdóttir är Eures rådgivare på Vinnumálastofnun, den isländska motsvarigheten till Arbetsförmedlingen i Sverige och NAV i Norge. Hon säger att Vinnumálastofnun inte håller koll på arbetspendlingen från Island. Ágústsdóttir träffar däremot regelbundet islänningar som har ett fast jobb men är intresserade av en arbetspendling till övriga Norden.

- Vi har inga siffror men många frågar vilka möjligheter som finns. Våra klienter går ofta på kurser som Föreningen Norden har för att förbereda isländska familjer för att flytta till Norge, säger Ágústsdóttir.

Ofta är det hantverkare av alla slag som är intresserade av att jobba i Norden. Ágústsdóttir säger att först åker mannen till Norge medan familjen finns kvar i Island tills de har fattat ett beslut om framtiden. Det är inte minst snickare och elektriker som pendlar.

Valutan gör det ekonomiskt

Ordföranden för Samiðn, den isländska motsvarigheten till Byggnads, är Finnbjörn A. Hermannsson. Han säger att fem procent av snickarna bland Samiðns medlemmar har flyttat utomlands för att arbeta men att ännu större andel pendlar mellan länderna.

- I allmänhet åker hantverkarna utomlands för att arbeta tidsbegränsat. Erfarenheten visar att de förr eller senare tvingas välja om de skall bo utomlands eller i Island, säger Hermannsson.

Kristján Þórður Snæbjarnarson är ordförande för Elektrikerförbundet i Island. Trots att arbetslösheten endast är två procent bland elektrikerna i Island pendlar åtta procent av förbundets 5 500 medlemmar. De jobbar två veckor utomlands och stannar en vecka i Island.

- Elektrikerna är efterfrågade i Norden, säger Snæbjarnarson.

- Den isländska valutan är svag och lönerna är bra. Därför är det lönsamt för dem att pendla, säger han vidare.

- Jag har också hört att elektrikerna flyr situationen i Island. De är trötta på den negativa debatten här hemma.

Islands socialminister Guðbjartur Hannesson anser att rörligheten på arbetsmarknaden inte hotar Island. Island har samma problem som den övriga Norden. Svensk sjukvårdspersonal flyttar till Norge, samma har hänt i Danmark. Den isländska sjukvårdspersonalen flyttar bort.

Många isländska läkare har fått sin specialisering i Sverige. Socialminister Hannesson anser att de är beredda att flytta tillbaka till Island om de erbjuds en bra tjänst. Han påpekar att det ibland är svårt för läkarna att upprätthålla sin kompetens på grund av den lilla befolkningen i Island.

- Läkarnas arbetspendling utgör både ett hot och en chans för Island, säger socialministern.

- För det isländska samhället är det ovärderligt att de får möjligheten att upprätthålla sina kunskaper och utöka sin erfarenhet genom att arbeta i övriga Norden, fortsätter han.

Fakta

Faktaruta:

Rörligheten på arbetsmarknaden i Europa har ökat markant de senaste åren. Från och med juni 2006 fram till den ekonomiska kraschen hösten 2008 flyttade 18 000 invandrare till Island för att jobba. Majoriteten av invandrarna var män.

Under år 2006 blev det en ökning med 9 000 arbetsplatser i Island.

Antalet islänningar i Island minskade efter kraschen, speciellt under år 2009 när de flyttade utomlands för att arbeta, huvudsakligen till Norge. Islänningarna har börjat flytta tillbaka i samma takt som under de senaste två årtionden.

Under 2006-2007 var antalet invandrare 10 826 fler än de som flyttade bort från Island. Fler har flyttat bort från Island nu än antalet invandrare. Trots det har antalet invandrare per år varit fler under 2009, 2010 och 2011 än under tidigare år före den ekonomiska boomen 2005-2006.

Utvandring är proportionellt mindre bland invandrare av utländskt ursprung än bland islänningar.

Källa: Välfärdsministeriets rapport om migration 1961-2011.

 

h
This is themeComment