När inkomsterna försvinner till nätet krymper papperstidningarna

På Schibsteds kvartalspresentation i Oslo den 7 november var det inga goda nyheter för dem som älskar papperstidningar. Den norska mediekoncernen har fyra av de största tidningarna i Norge och Sverige: Aftenposten, VG, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Dessutom har koncernen flera regionala norska tidningar och ger ut gratistidningen 20 minuter i Frankrike och Spanien.

Enbart under det senaste kvartalet har annonsinkomsterna för de stora papperstidningarna sjunkit med 100 miljoner norska kronor. Samtidigt ökade inkomsterna för koncernens digitala produkter med 16 procent. Det sker tack vare att företaget är störst i Europa på rubrikannonser, med sajter som Leboincoin i Frankrike, Infojobs i Spanien och Subito i Italien – alla uppbyggda efter samma läst som Blocket.se och Finn.no.

Inkomsterna från dessa sajter innebär samtidigt att andra tidningar i Europa får mindre inkomster. Varför betala för en rubrikannons när man kan vända sig till en sajt där det är gratis för privatpersoner att annonsera?

Schibsted påverkas därför inte bara av de ändrade villkoren för tidningarna - de är också med på att driva på utvecklingen.

Jämfört med det gigantiska sparpaket på 400 miljoner kronor för Schibsteds tidningar som presenterades i andra kvartalet, kom det inte några ytterligare dåliga nyheter för de redan luttrade journalisterna. Men det kom inte heller några tecken på att nedskärningarna inte ska genomföras.

- Vårt svar på de stora förändringarna är att stärka den digitala verksamheten och att minska kostnadsnivån betydligt i pappersverksamheten. Ändringsprocessen är krävande för mediehusen och för våra anställda, men det är av stor betydelse att processen fortsätter med full styrka, sa koncernchefen Rolv Erik Ryssdal.

Liknande besked ges av ledningen på tidningarna runtom i världen, som i Spanien, där 8 000 journalister redan blivit arbetslösa, trots att de som i den största tidningen El Pais gått med på att sänka sina löner med 15 procent.

Men det är inte bara tidningarna som drabbas. Anrika veckotidningar som Newsweek lägger ned sin pappersversion och satsar enbart digitalt. Tryckerierna kämpar om samma uppdrag och överkapaciteten är redan stor. Bokförlagen kämpar för att hålla sig flytande i samma stormflod där papper byts ut mot ettor och nollor som återskapas till bokstäver och bilder på läsplattor och smarta mobiler.

Den som tror att att det bara handlar om en tillfällig konjunkturnedgång, kan ta en titt på nedanstående grafik:

Den visar hur inkomsterna för reklam i USA har stupat sedan 2008. Siffrorna är inflationsjusterade och talar sitt tydliga språk. Det tog 60 år att bygga upp reklaminkomsterna från 20 miljarder dollar på 1950-talet till 65 miljarder dollar. Efter 2008 kom det stora raset. På bara tre år föll annonsinkomsterna ned till 50-talsnivån igen. Det röda strecket är tidningarnas inkomster från sina digitala produkter.

Situationen i Norden är inte fullt så dramatisk. Invånarna i de nordiska länderna har bättre ekonomi, är mer konservativa i sina medievanor samtidigt som tidningarna drar fördel av presstöd och av att de är befriade från moms.

Visst kan det verka smått otänkbart att papperstidningarna ska försvinna – i alla fall för de av oss som har några år på nacken och som anser att ingen frukost smakar utan trycksvärta på fingrarna.

Men hur gick det med telefonkatalogerna och lexikonen? De flesta klarar sig utmärkt med de digitala alternativen som konkurrerade ut pappersversionerna.

Upplagetalen för det som var de fem största tidningarna i varsitt land i Norden talar sitt tydliga språk. Det är en bransch som krymper snabbare än en ulltröja på 60 grader i tvättmaskinen (Se tabellen i högerspalten)

Jämfört med 2007, året innan finanskrisen bröt ut och innan den första Ipaden hade lanserats, har den samlade upplagan för de fem tidningarna sjunkit med 250 000 eller 20 procent.