Den tredje vågen av IT-revolutionen

Vem som helst kan utveckla en ny app – det lilla dataprogrammet som förbinder mobilen med de stora IT-systemen -  och sälja eller skänka bort den gratis genom Apples Appstore. De övriga mobiltillverkarna har följt efter med en liknande tillgänglighet till de källprogram som krävs för att apparna ska fungera.

Att det går så snabbt att ladda ner en app och att utvecklingskostnaderna kan delas på så många att priset per användare blir mycket lågt, gör att marknaden för appar har exploderat. Förra året laddades det ner 10 miljarder appar i världen, enligt analysföretaget Gartner. I år blir det tre gånger så många, 30 miljarder. 2015 väntas antalet nedladdade appar uppgå till 50 miljarder. Marknaden för appar var 2011 ungefär 100 miljarder kronor.

Skräddarsydda lösningar

En annan avgörande faktor är att de smarta telefonerna och pekplattorna är utrustade med program som automatiskt kan läsa av var användaren befinner sig. Det gör det möjligt att skräddarsy den information som utväxlas med användaren. Ett exempel är reklamen i digitala medier:

- Vi kan utveckla system där vi ger en glassproducent möjligheten att gå ut med ett rabatterbjudande på Gotland om solen skiner där, men inte i Stockholm om det regnar där, säger Raoul Grünthal, som är koncernchef för medieföretaget Schibsted Sverige.

För enklare uppgifter, som att hitta praktisk information på nätet, kontrollera epostlådan, osv. går det ofta snabbast och enklast  på den smarta mobilen. Det gör att de traditionella datorerna används mindre. I Sverige har till exempel datoranvändningen i hemmen minskat med 20 procent sedan 2008.

Tredje vågen

När datorerna började introducerades på 60-talet var de så stora och dyra att bara större verksamheter hade råd med dem. Många personer fick samsas om att använda samma dator. När de personliga datorerna utvecklades på slutet av 70-talet kunde alla få sin egen dator på sin arbetsplats och i hemmet. Det var inte längre självklart att man arbetade på en dator som tillhörde arbetsgivaren.

Många företag och verksamheter lägger ned stor möda på att ha en IT-struktur där medarbetarna arbetar på samma sorts program. Med de smarta mobilerna och pekplattorna har datorerna blivit ännu mer privata. De anställda tar med sig jobbet i sängen och utnyttjar mobilerna och pekplattorna  på sina egna unika sätt. Louise Barkhuus är en forskare som har doktorerat inom området människa–maskin-interaktion. Hon var tidigare verksam vid UC San Diego i USA, men är numera stationerad i Stockholm och vid Mobile Life Center. När hon började studera hur folk använde de nya redskapen slogs hon av att alla gjorde det på sitt eget sätt.

Alla använder mobilen på sitt eget sätt

- De smarta telefonerna användes på individuella sätt, där användarna blandade och ändrade de existerande funktionera för att passa deras egna prioriteringar; de la till vissa funktioner och ignorerade andra för att skapa sin egen mix, påpekar hon, i en artikel i tidskriften Personal and Ubiquitous Computing.

”Ubiquitous Computing” förkortas ofta Ubicomp och är ett uttryck som handlar om att IT integreras i vardagliga objekt och hur det påverkar människorna. Andra uttryck för Ubicomp är ”IT i allting”, eller ”IT i brödrostaren”.

Den stora ändringen för arbetslivet handlar inte om man använder en smart mobil eller pekplatta till att utföra arbetsuppgifter och hålla kontakten med jobbet. Den stora förändringen är hur de tjänster som ett företag eller en verksamhet erbjuder kommer att påverkas av att (nästan) alla bär en dator med sig var de än är.

För att ta ett konkret exempel:

Att driva ett kommunalt parkeringsbolag har hittills handlat om att ha kontrollörer som ser till att betalningsautomaterna fungerar och att de som inte betalt avgift får en böter. Men i Göteborgs kommun utvecklas nu en app som kallas Parkering Göteborg och som kan laddas hem gratis. I den visas var det finns parkeringsplatser, hur man kör dit, vilken timkostnaden är och vilka kort man kan betala med.

– I vissa fall visas även hur många lediga platser det finns där. Det är något som vi ska utveckla ännu mer. Vi strävar alltid efter bra lösningar som underlättar för våra kunder, säger Maria Stenström, vd för Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag.

Det är inte bara av omtanke för bilisterma:

– Forskning har visat att en hög andel av biltrafiken i en innerstad beror på att folk åker runt och letar efter parkering. Vi vill bidra till en minskad biltrafik.

I USA finns beräkningar som visar att 30 procent av trafiken i storstädernas centrum består av bilar på jakt efter en parkeringsplats.

Just inom parkeringstjänster har det utvecklats en uppsjö av olika appar.”The Parking Meter” är en digital parkeringsmätare som påminner användaren när tiden håller på att ta slut. Med appen kan man notera var man parkerade bilen, eller ta en bild av det. Dessutom ser den GPS-koordinaterna där man parkerade och kan länka vidare till Google Maps så att man lätt kan hitta tillbaka om man parkerar bilen i en främmande stad.

Den svenska appen ”Jaga Lisa” tar utvecklingen ytterligare ett steg. Den är utvecklad av personer med ett ansträngt förhållande till lapplisor, som parkeringsvakter ofta kallas i Sverige. I appen finns en funktion som gör att en bilist kan varna andra bilister om de ser en parkeringsvakt. Då får alla andra bilister som har samma app och som befinner sig inom en omkrets av 200 meter, ett varningsmeddelande på sin telefon.

Kombinera olika funktioner

Allt detta sker genom att enkelt kombinera funktioner som redan finns på den smarta mobilen.

Men tekniken stoppar inte där. Det finns redan system där det är möjligt att fylla på pengar i parkeringsautomaten utan att behöva gå ut och betala. Varje parkeringsmätare har sin egen mobiltelefon och nummer. Automaten ringer upp din telefon och frågar om tiden ska förlängas eller inte. Betalningen sker förstås också genom den smarta mobilen.

Apparna gör det möjligt för företag och organisationer att skräddarsy tjänster på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Samtidigt kan användaren i stor grad själv bestämma var, när och hur han eller hon vill ha tjänsten utförd. 

Den tredje IT-revolutionen förändrar ramvillkoren för såväl verksamheten och de anställda som för användarna. I vissa fall blir ändringen mest kosmetisk, men i andra fall kan hela verksamheter och yrken försvinna eller förändras radikalt.