Det gränslösa arbetet kan ge kraftig ökning av antalet utbrända

- Förut handlade det om att vara ”on time”. Nu handlar det om att vara ”on-line”, säger den norske arbetsmiljöforskaren Asbjørn Grimsmo på Arbeidsforskningsinstituttet i Oslo.

Han varnar för att det gränslösa arbetet kan komma att få stora hälsomässiga konsekvenser i framtiden. Det främsta skälet till det är att det finns ett klart samband mellan hur mycket man arbetar och hälsan.

- Har du en arbetsvecka som är längre än 50 timmar, så ökar också sannolikheten för att man får problem med hälsan senare.

I den senaste norska arbetsmiljöundersökningen, som gjordes 2009 av Statistisk sentralbyrå, har för första gången en fråga tagits med om hur ofta de som jobbar kontaktas av sin arbetsgivare på fritiden.

- Fyra procent säger att det sker varje dag och nästan en tredjedel säger att det sker minst en gång i veckan.

Eftersom det är första gången frågan ställs går det inte att säga om anställda blir mer eller mindre störda av arbetet än tidigare. Man vet inte heller varför den anställde kontaktas, vilket har stor betydelse för den stress kontakten skapar. Mer om det längre ned - men först en situationsbild:

Genom att pussla ihop olika nordisk statistik är det lätt att se att det som kallas för det ”gränslösa arbetet” blivit vanligare. Det vill säga att arbetet inte längre sker inom klart definierade arbetstider eller inom vissa lokaler.

Fler jobbar olika tider

2001 arbetade fortfarande cirka 80 procent av såväl kvinnor som män endast dagtid i Sverige. Nu har andelen sjunkit med 15 procent, till 65 procent, visar den svenska arbetsmiljöundersökningen för 2009 som Statistiska Centralbyrån gjort.

Fler använder dator i jobbet

Det har skett en dramatisk ökning av andelen som använder datorer i arbetet. För kvinnor är det nästan en fördubbling från 36 procent 1991 till 70 procent år 2005. För män är motsvarande ökning från 41 procent till 68 procent. Skillnaden mellan könen har försvunnit.

Fler kan utföra arbetsuppgifter var som helst.

Med Internet kan allt fler koppla upp sig och utföra arbetsuppgifter hemifrån eller på resa. Detta förstärks ytterligare av smarta telefoner och sociala medier. Det går att skicka och svara på meddelanden på många olika sätt. Bara tio procent av tiden en smart mobil används handlar om telefonsamtal. Resten av tiden används för olika tjänster på Internet, som att läsa epost och vara på FaceBook, eller för att använda den till spel, som kartbok eller använda någon av de hundratusentals små program som finns, så kalade appar.

Allt mer av arbetet sker ”realtime”

Nyhetsflödet har blivit konstant och allt fler verksamheter pågår 24/7, som det brukar heta på engelska. 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Det gör att behovet för att kontakta medarbetare och ledare ökar. Många företag ger kunderna möjlighet att skicka klagomål via Twitter, som ska besvaras så snabbt som möjligt.

Allt fler förväntas vara tillgängliga hela tiden – både jobb och privat

Allt fler väljer, eller har bara råd att ha en telefon. De väljer bort fasttelefonen och har bara en mobiltelefon eller smarttelefon. Ofta finansieras den dessutom av arbetsgivaren, som vill försäkra sig om att alla anställda ska vara tillgängliga. På engelska talas det om ”Generation Standby”, som aldrig kopplar av varken arbetet eller fritiden helt. De är ”online” den största delen av dygnet, bortsett från när de sover.

Inte bara negativa sidor

Asbjørn Grimsmo poängterar att det inte bara är negativa sidor med den nya tekniken. Den ger också en större flexibilitet och trygghet. Vi kan själva i högre grad välja när och var vi vill utföra ett arbete.

-  Det sker en individualisering av arbetet. Vi anställs inte för att arbeta ett visst antal timmar utan för att utföra en viss uppgift. Arbetet knyts tätare till dig och din förmåga.

-  Det ger större möjligheter att bli sedd och att få beröm för det man gör, men det gör också en person mer sårbar om det inte går som planlagt. I projektarbeten kan det vara mycket svårt att säga nej till kollegor.

Individualiseringen gör att de anställda också förväntar att de själva ska ha ansvaret för att reglera sin egen arbetstid och att kunna använda Internet som de själva vill. Enligt en undersökning som Internetsäkerhetsföretaget Clearswift gjort skulle en femtedel av dem som tillfrågades inte acceptera ett jobb där de inte hade tillgång till FaceBook och Twitter på jobbet. Bland 25-34-åringarna svarar 57 procent att de uppdaterar sitt sociala nätverk, skickar privat e-post eller handlar på nätet under arbetstiden. 66 procent av de anställda säger samtidigt att de kompenserar för denna aktivitet genom att arbeta längre eller på lunchen.

Många jobbar på fritiden

Att arbeta övertid är inte nytt. Den svenska arbetsmiljöundersökningen visar att andelen sysselsatta som är tvungna att dra in på luncher/arbeta över/ta med jobb hem varje vecka har legat relativt stabilt. Andelen gick till och med ner från 37 till 36 procent för alla yrkesgrupper från 2007 till 2009. Men det kan bero på lågkonjunkturen. De yrken där flest anställda måste använda fritiden för att klara av jobbet är inom ledningsarbete i stora och medelstora företag samt drift- och verksamhetschefer. Där är andelen 68 respektive 67 procent.

Men det finns en yrkesgrupp där förhållandet är ännu värre: Grundskolelärare. Där är det 69 procent som måste använda fritiden för att hinna med arbetet och bland kvinnor hela 72 procent.

I Danmark har man studerat hur många som har minst sju timmars hemarbete med datamaskin varje vecka.

Gymnasielärare kom högst i den undersökningen, 51 procent, medan det bland egna arbetsgivare inom service och industri var 40, respektive 37 procent som hade så mycket hemarbete.

Här var andelen bland folkskolelärare markant lägre än i den svenska undersökningen – 27 procent. Men det kan förstås också betyda att denna grupp lärare rättar prov för hand, istället för i en dator.

"Sådan är kulturen"

Det är inte för att tjäna mer pengar eller för att imponera på ledningen som de undersökta grupperna arbetar hemma. 40 procent gjorde det för att ”man inte kunde hinna med arbetet på 37 timmar” medan 45 procent svarade att de gjorde det för att ”sådan är kulturen på vår arbetsplats.”

Men låt oss återgå till den fråga vi ställde inledningsvis – varför är det farligt om arbetsgivaren kontaktar en på fritiden? Är det så mycket att bråka om?

Asbjørn Grimsmo svarar med att först berätta en anekdot:

- Inom forskningen talar man om något om kallas för Zeigarnik-effekten. Namnet kommer av en rysk psykolog, Bluma Zeigarnik, som under ett restaurangbesök med sina kolleger upptäckte att en servitör kom ihåg beställningar som ännu inte betalats bättre än de som han fått pengar för. Sällskapet bad om att få dela räkningen, men upptäckte efteråt att det var något fel med räkningen. När de då frågade servitören hade han inget minne alls av vad de hade ätit.

Olösta frågor stressar mest

-  På samma sätt är det med olösta problem. Om ditt jobb ringer upp med en akut fråga som inte blir löst under samtalet så ligger det och mal i bakhuvudet, ungefär som när man letar efter ett svar i ett korsord och vaknar upp mitt på natten med det.

-  När jobbet ringer kommer man snabbt in i jobbmodus, men stressnivån tar lång tid innan den sjunker tillbaka. Störs man för ofta får man inte den sammanhängande vila som behövs.

Det är därför inte bara antalet kontakter, utan vilken sorts kontakt arbetsgivaren tar.

-  Det vi kan se en tendens av i det material som ligger i arbetsmiljöundersökningen är att de som kommer hem från jobbet och är psykiskt utmattade också ligger högt på skalan över dem som ofta kontaktas av arbetsgivaren på fritiden.

Det handlar förstås också om vilken situation den anställde är i när kontakten sker. Ett samtal under en familjemiddag är mer stressande än om man är ensam hemma. I Danmark har en rad frågor ställts som tar upp den problematiken:

 * de som svarar "alltid eller ofta"

Vad kan göras åt problemet?

Många upplever att det är en konflikt mellan arbete och fritid. Andra kanske tar det som självklart att de också ska stå till disposition under fritiden, eftersom kulturen på arbetsplatsen är sådan. Men de riskerar lika fullt att bli utbrända en gång i framtiden. Men hur ska man göra något åt problemet? Ska facket tvinga arbetsgivarna att betala för varje gång de kontaktar en anställd på fritiden?

-  Nej, jag är skeptisk till att göra det till en ekonomisk fråga, eftersom det leder till att varken arbetsgivaren eller den anställde tar itu med problemet. Det är som ett smutstillägg – den anställde vill inte att det rensas upp, eftersom han då får mindre betalt, svarar Asbjørn Grimsmo.

-  Då är det bättre med kompensation i form av mer fritid, just för att kunna få den återhämtning som behövs.