När tilliten försvann i Island blev komikern Jón Gnarr borgmästare

Före valet lovade han en isbjörn till familjeparken, gratis handdukar i simhallarna för att de skulle få status som spa och att bryta sina löften precis som andra partier brukar göra.

Reykjavik har alltså fått en borgmästare som vill ha Mumindalen som vänskapsstad och som inte tvekar att delta i Gay Pride-paraden iklädd drag och med rött läppstift.

Men vardagen får även fatt i stand-up-komikern och gycklaren Jón Gnarr. Efter två veckors betänketid hälsar Reykjaviks nye borgmästare att han att han inte har tid att ställa upp på en intervju för Arbeidsliv i Norden - och till isländska Morgunblaðið säger han:

- Vi är inte här för att prata men för att handla.

Andrés Jónsson, kommentator och informatör hos PR-företaget God kommunikation (Góð samskipti), säger att valet av Jón Gnarr är en proklamation om att folket förkastar det gamla och vill ha något nytt.

- Efter att hans parti bildades och det visade sig få ett gediget stöd hade de traditionella partierna svårt att få igenom sitt budskap. Folk trodde inte att de var kapabla att lägga fram trovärdiga lösningar eller driva igenom förändringar.

Konkurserna allt fler

Bankkrisen har slagit hårt mot Island. Alla de stora privatiserade bankerna gick i konkurs och togs över av staten. Stämningarna duggar tätt. Lån och avbetalningar har blivit högre, priserna på fastigheter sjunker, köpkraften minskar och konkurserna blir allt fler.

- Attityden gentemot politikerna är allmänt mycket negativ. Till följd av det törs de inte ta krafttag. De är rädda för att bli halshuggna. Makt och inflytande har på kort tid förflyttats. Bloggar och kommentatorer har fått större möjligheter att påverka, inte minst de som kritiserade och därför tillhörde minoriteten före bankkraschen i oktober 2008.

Enligt en opinionsundersökning som forskningsföretaget MMR i Island gjorde under våren har de som har stor tillit till Alltinget blivit markant färre. Antalet har minskat från 18 procent hösten 2009 till 10,5 procent.

Samtidigt ökade andelen av de som misstror Alltinget från 52,4 procent i 56,4 procent.

Det visar sig att endast 20 procent säger sig ha stort tillit till regeringen, som består av Alliansen och De gröna. Däremot säger 60 procent att de har liten tillit till regeringen. Och inte blir det mycket bättre när man ser på minoriteten i parlamentet. Hela 54 procent misstror minoritetspartierna.

Bankerna har lägst tillit

Inte oväntat ligger bankerna på sista plats på förtroendeskalan. 78 procent av de som tillfrågades misstror bankerna.

Andrés säger att landet står och trampar på samma plats.

- Det ökar misstron att politiken är nästan handlingsförlamad, samtidigt som makthavare inom den ekonomiska sfären är ansiktslösa och hemfallna åt populism.

Det kanske har sin förklaring i att islänningarna, som är kända som en fredlig nation, plötsligt fick nog och gick ut på gatorna med påkar och facklor. Politikerföraktet har varit påtagligt och stämningen stundtals hätsk.

- Image har allt större betydning hos institutioner, företag och makthavare. Det är visserligen en synpunkt att det kan minska ologiska och felaktiga beslut, men för mig verkar det som om det också leder till att de inte vågar besluta något alls. Och vi behöver något annat under nuvarande omständigheter, säger Andrés Jónsson.

Ohälsosamt tillstånd

Enligt honom är hatet och misstron är dessutom en grogrund för subversiva krafter och kan leda till ett ohälsosamt tillstånd.

- Vi måste lita på varandra och hålla ihop. Solidariteten är skör och måste bygga på ett trovärdigt arbete av den specielle åklagaren i frågor rörande eko-brott som orsakade bankkrisen, förändringar av konstitutionen, en större öppenhet och ökad demokrati. Nationen är inte längre rädd för att kritisera. Institutioner och företag, inte minst finansföretag, har börjat säga upp folk och anställa nya eftersom nya kvastar sopar bäst.