Ungdomarna drabbas ofta hårdast och snabbast vid en konjunkturnedgång. Det har skett också under finanskrisen. De nordiska länderna brukar ligga bland de som har lägst arbetslöshet i Europa. Men i Sverige är 27,3 procent av 15-24-åringar utan jobb.
Svenska ungdomar drabbas hårdare jämfört med andra åldersgrupper än i något annat europeiskt land. Den svenska ungdomsarbetslösheten är nästan fem gånger högre än för andra åldersgrupper. I Danmark är det tvärtom. Där har 15-24-åringarna lägre arbetslöshet än andra åldersgrupper.
Finanskrisen har drabbat de nordiska länderna olika hårt. Norge och Danmark har än så länge en låg arbetslöshet på 3-4 procent, medan den i Finland, Island och Sverige ökat till 8-9 procent. Skillnaderna mellan länderna är ännu större om man ser på hur många ungdomar som är utan jobb.
Medan den generella arbetslösheten i Sverige är två och en halv gånger så hög som i Norge, är ungdomsarbetslösheten tre gånger så hög. Så här såg situationen ut i juli:
Ungdomsarbetslösheten i Norden
i procent av arbetsstyrkan, juli*
Sverige 27,3
Finland 22,6
Island 21,9
Danmark 11,2
Norge 8,9
I EU var arbetslösheten som jämförelse 9,0 procent i juli. För gruppen 15-24 år var den 19,8 procent och för de som är 25-74 år var den 7,7 procent
I Sverige har krisen framförallt drabbat bilindustrin, där produktionen sjönk med hela 62,5 procent under första kvartalet 2009. Det har gjort att debatten mest handlat om Volvo och Saab. Men en oroande utveckling har också skett i Göteborg där ungdomar sätter eld på bilar. På mindre än en månad har hundra bilar skadats. Vissa ser det som ett tecken på att Sverige håller på att drabbas av samma sorts förstadsuppror av desillusionerad ungdom utan framtidshopp som i Frankrike 2005, andra tror att det handlar om en maktkamp mellan rivaliserande gäng.
I juli var 155 000 svenska ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket är en stigning från 28 000 vid samma period 2008.
I Finland konstateras det att det mycket snabbt har blivit svårare för nyutexaminerade ungdomar att få anställning. Arbetslösheten bland unga män har ökat kraftigt. Det fanns i juli 43 000 arbetslösa arbetssökande som inte fyllt 25 år registrerade vid arbets- och näringsbyråerna, 16 000 fler än i juli året innan.
I Island har den ekonomiska krisen fört till att ungdomar inte har råd att studera utomlands. 25 procent färre har ansökt om att få studielån för utländska studier. Växelkursen för den isländska kronan är för dålig. Antalet arbetslösa ungdomar har ökat till 4 300 under andra kvartalet, jämfört med 3 000 för samma period 2008.
I Norge väljer fler unga att fortsätta att studera istället för att ge sig ut på arbetsmarknaden. Antalet ungdomar som arbetar i åldern 15-24 år minskade med 10 000 under andra kvartalet i år jämfört med i fjol. Av totalt 89 000 arbetslösa andra kvartalet i år, var 40 000 i åldern 15-24 år. Det är en ökning med 7 000.
Danmark är det stora undantaget både i Norden och internationellt. Där är arbetslösheten bland unga fortfarande mycket låg. De som är under 25 år har lägre arbetslöshet än genomsnittet av befolkningen. Det beror på en målinriktad insats under de senaste 15 åren, som har fungerat effektivt, även om det där är 25-29-åringarna som har en något högre arbetslöshet än andra . Den danska regeringen har snabbt presenterat en rad åtgärder för att bekämpa att ungdomsarbetslösheten biter sig fast. 1,4 miljarder danska kronor ska användas. Den viktigaste åtgärden är att etablera 5 000 nya praktikplatser, vilket kostar en miljard kronor.
Danska ungdomar firar att de tagit studenten - de har också relativt sett den bästa möjligheten att få jobb jämfört med andra nordiska ungdomar.
När OECD:s generalsekreterare Angel Gurría lanserade den årliga rapporten Employment Outlook den 16 september betonade han hur viktigt det är att industriländerna gemensamt fortsätter att satsa på arbetsmarknadsåtgärder.
- Hjälp de unga människorna som har drabbats hårdast av krisen, speciellt de med få eller inga yrkeskvalifikationer. Genom att speciellt satsa på denna grupp minskar risken för att vi får en ”förlorad generation” av unga människor som hamnar i långtidsarbetslöshet och mister kontakten med arbetsmarknaden, sa han.
Ungdomar har inte samma anställningsskydd som äldre arbetstagare och de har heller inte upparbetat sig lika stora rättigheter till arbetslöshetsersättning. De kan också arbeta i konjunkturkänsliga branscher och har inte samma kompetens som de som redan jobbat i många år.
Enligt OECD finns det visserligen tecken till att krisen passerat botten och att en återhämtning inletts. Men på kort sikt kommer arbetslösheten att förvärras, Under andra hälften av 2010 kommer den nå sin högsta nivå sedan andra världskriget på 10 procent i genomsnitt. 57 miljoner personer kommer att vara arbetslösa. Så sent som 2007 låg arbetslösheten på sin lägsta nivå sedan kriget, med 5,7 procent.
Även om regeringarna har satsat enorma summor på att förhindra det finansiella systemet att kollapsa, är inte Angel Gurría imponerad över hur mycket som satsats på aktiva arbetsmarknadsåtgärder.
- Jämfört med de medel som finns tillgängliga i de statlig stimulanspaket och hur snabbt och kraftigt jobben försvinner under den nuvarande krisen, så har satsningen på arbetsmarknadsåtgärder varit ganska blygsam i många länder. Det verkar som en förlorad möjlighet, säger han.
Risken är att arbetslösheten biter sig fast, så att den ligger kvar på en högre nivå även efter att konjunkturen förbättrats. Det har skett tidigare och beror på att de som blir arbetslösa blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden, de ger upp att leta efter ett jobb och drabbas av det som följer i arbetslöshetens spår: sämre hälsa, lägre levnadsstandard och missnöje med livet.
* Talet för Norge är juni, för Island andra kvartalet.
Statistik om arbetsmarknaden är alltid knepigt. Men att fånga in ungdomarnas arbetslöshet är ännu svårare, eftersom de har fler tillfälliga jobb, byter mellan studier och arbete och är svårare att hitta för de som gör statistiken. I vissa länder används till exempel telefonregister som urvalsmetod, medan unga ofta bara har mobiltelefoner.
I den senaste kvartalsrapporten om arbetsmarknadssituationen i Sverige, har Statistiska Centralbyrå en temartikel om svårigheterna att jämföra ungdomsarbetslösheten i Europa.
– Trots många års arbete för harmoniseringen av den europeiska statistiken har medlemsländerna olika förutsättningar och traditioner. Detta medför att länderna följer Eurostats riktlinjer på olika sätt, skriver Daniel Samuelsson och Krister Näsén.
På några områden följer vissa länder inte Eurostats rekommendationer. Island har åldersindelningen 16–24 år istället för 15–24, eftersom islänningarna först får ett personnummer när de är 16 år. Italien har också samma åldersindelning, men där beror det på att det är olagligt för 15-åringar att arbeta.
– I Nederländerna finns det ett tilläggskrav till EU:s definition för att räknas som arbetslös. Där krävs det inte bara att personen är utan arbete, tillgänglig för arbete och söker arbete för att klassificeras som arbetslös utan även att personen måste uttrycka en vilja att ha ett arbete, säger Daniel Samuelsson.
2008 var arbetslösheten för 15-24-åringarna i Sverige nästan fem gånger högre än för de som är 25–74 år. Det är den största skillnaden i Europa. På tredje och fjärde plats kommer Norge och Island. Där är ungdomsarbetslösheten fyra gånger så stor. Finland ligger på åttonde plats med drygt tre gånger så hög ungdomsarbetslöshet, medan Danmark kommer på tolfte plats med en något mindre skillnad; tre gånger så hög ungdomsarbetslöshet som resten av befolkningen.
Kan något av skillnaderna förklaras genom att mätmetoderna skiljer sig? Ja, enligt SCB, som emellertid inte uppskattar mer än att ungdomsarbetslöshetstalet skulle varit 9 000 personer lägre om 15-åringarna tog bort ur den svenska statistiken. De övriga faktorerna är för svåra att beräkna.
En annan skillnad är hur den grupp som undersöks väljs ut. Inom statistik kallas det för målpopulationen. Handlar det om individuella eller kollektiva hushåll?
– Det är en relevant fråga för ungdomsarbetslösheten eftersom det är vanligt att studenter bor i kollektiva hushåll. Om inte dessa ingår kan antalet studenter som söker arbete underskattas.
I de nordiska länderna och Schweiz används individen och inte hushållen som urval, vilket ger de mest korrekta talen. Men hur hittar man personerna? Schweizarna använder telefonregister, som bara täcker 90 procent av befolkningen.
Att använda ett telefonregister kan leda till undertäckning av ungdomar då det är vanligt att man endast har mobiltelefon.
För fler exempel på statistiska snubbeltrådar läs mer på: