Kontroversiellt Metall-avtal räddar jobb i Sverige

Regeringarna i Norden vill inte riskera att försvaga statens ekonomiska ställning genom att hålla liv i verksamheter som inte kommer att klara sig ändå. Försvagas statsfinanserna för mycket riskerar fler att hamna i Islands katastrofala situation, med begränsade möjligheter att föra en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Det svåra är att avgöra vad som bara är ett tillfälligt bortfall av efterfrågan och vad som är en omstrukturering där hela industrier flyttar utomlands eller konkurreras ut.

Ett sätt att hinna tänka efter är att permittera de anställda, det vill säga ett tillfälligt produktionsstopp. De som jobbar i företaget är fortfarande anställda och har plikt och rätt att återuppta arbetet när konjunkturen har förbättrats, men företaget slipper undan en stor del av löneutgifterna och får därmed ett andrum.

I Norge och Finland har arbetsgivarna rätt att minska arbetstiden med upp till 40 procent, medan permitteringar som regel har varit förbjudna i Sverige.

Extrem situation

Krisen har drabbat den svenska verkstadsindustrin mycket hårt. I en situation där 30 000 av fackförbundet Metalls medlemmar redan är öppet arbetslösa och 50 000 har varslats om uppsägning gick förbundet den 2 mars i år med på att teckna ett så kallat ramavtal med arbetsgivarna.

- Utvecklingen är så dramatisk att vi riskerar massarbetslöshet. Det är en extrem situation och ett tidsbegränsat avtal, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på Metall.

Ramavtalet gav de lokala fackföreningarna möjlighet att gå med på att arbetstiden kan begränsas med högst 20 procent. Istället för att ett visst antal personer sägs upp, fördelas bördan som produktionsminskningen innebär på alla Metall-anslutna på företaget.

Ramavtalet har följts av 300 lokala avtal som berör 24 000 anställda.

Metalls agerande kom som en överraskning för de övriga fackförbunden. Unionen, som är ett fackförbund inom Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, har varit fränast i kritiken av ramavtalet.

- Unionen anser inte att försämrade arbetsvillkor, i form av påtvingad arbetstidsförkortning och därmed mindre pengar i plånboken, är ett bra sätt att lösa den ekonomiska krisen. Det har vi gjort klart från första stund när diskussionen om lönesänkningar dök upp i krisens spår, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg.

Hon påpekar att om lönen sänks minskar också a-kassa, sjukförsäkringen och pensionen på sikt, utan att den anställde har några garantier om att få behålla jobbet.

Förutsättningen är att lönen per arbetad timma ska vara lika hög. Enligt Metall har avtalen redan räddat tusentals jobb. Ramavtalet gäller som längst till 31 mars 2010

– Det handlar om att livskraftiga företag ska ges en chans att överleva och att så många löntagare som möjligt ska få behålla sina arbeten, säger Veli-Pekka Säikkälä.

IF Metall uppskattar att 10 000 jobb räddats på grund av avtalet.

Desperata kommuner

I Danmark pekar en ny rapport på en motsatt situation: Där har kommunerna blivit så beroende av arbetslösa på olika former av jobbträning (jobaktivering) att de inte skulle kunna upprätthålla sin service till invånarna utan dem.

– Ett stort antal kommunala institutioner använder fler aktiverade, än vad de har ordinärt anställda eftersom de kommunala ledarna är så desperata. De kan inte få det att gå ihop ekonomiskt på ett annat sätt, säger Ellen Lykkegård, som är ordförande för de offentliga i Fagligt Fælles Forbund - 3F.

Rapporten har gjorts av Center for Alternativ Samfundsanalyse, CASA, och har finansierats av Beskæftigelsesministeriet.

Enligt rapporten anser var tredje anställd i kommunerna att de tjänster som erbjuds inte kunde utföras utan hjälp av de jobbaktiverade.

Ett skäl till att kommunerna använder så många i jobbträning är att 65 procent av utgifterna ersätts av staten. När en arbetslös person enbart får dagpengar, får kommunen bara 35 procent av ersättningen tillbaka från staten.

Fantasifulla program

Det har gjort att vissa kommuner etablerat fantasifulla program för jobbträning. I Slagelse och Gribskovs kommun kan de svagaste bland de arbetslösa aktiveras i sina egna hem.

- Om det handlar om en man som inte håller sig själv och sin omgivning ren, kan en del av aktiveringen vara att han ska bada regelbundet. Målet är att få en struktur och ordning på vardagen, förklarar Jobsenterchef Hans Rasmussen till Fagbladet 3F

- Att gå upp på morgonen, bada eller att göra i ordning sin lunchlåda, är inte ett sätt att aktivera sig på, säger LO:s vice ordförande Lizette Risgaard.

Hon anser att det nuvarande systemet måste kontrolleras mycket noga, eftersom det ger kommunerna en ekonomisk vinst att sätta igång jobbträningsprogram.

Den danska regeringen har beslutat att kommunerna ska ta över ansvaret för landets Jobcenter. Men den danska ”vismansgruppen” av oberoende experter som ger regeringen råd om ekonomisk politik, skriver i sin halvårsrapport att reformen bör skjutas upp tills man utvärderat de pilotprojekt där kommunerna fått ta över ansvaret.

– Risken är att arbetsmarknadspolitiken läggs till rätta för att förbättra kommunernas ekonomi istället för att bekämpa arbetslösheten, varnar vismansgruppen.