Arbetsmarknaden försvagas - men de arbetslösa har hög klass

Tidigare handlade det ofta om att ensidiga industriorter slogs ut, med stora lokala konsekvenser. Idag har vissa företag blivit så viktiga att hela nationer blir lidande när de går dåligt. Det är snarare så att man kan tala om ensidiga industrinationer.

Tabellen ovanför visar hur arbetslösheten fördelar sig i Norden 2002 och ändringen mot 2021.

För Sverige och Finland var slutet av 90-talet en enda lång berusande uppgång för IT-industri, med telekombolagen Ericsson och Nokia som de viktigaste företagen. År 2000 stod Nokia för en fjärdedel av den finska exporten.

IT-bubblan sprack

Finlands bruttonationalprodukt ökade det året med 5,6 procent. Två procentenheter av detta berodde på Nokia. Det var en kombination av att företaget omsatte allt mer; av förmögenheter som skapades när aktiekursen stegrades och av de många underleverantörerna som växte upp i gigantens spår. Så sprack IT-bubblan.

Till skillnad från Ericsson går Nokia fortfarande med vinst. Men det räcker att Nokia justerar sin vinstprognos för att Helsingforsbörsen störtdyker. Inte ens när det går bra för företagen innebär det någon garanti för den inhemska sysselsättningen.

”Den snabba avmattningen i Finlands ekonomiska tillväxt beror i hög utsträckning på att Nokia har flyttat delar av sin produktion utomlands”, konstaterade chefsekonomen Timo Tyrväinen på Aktia Sparbank, i slutet av 2001.

Problem för Ericsson

Går det dåligt för företagsgiganterna, som för Ericsson, är det förstås ännu värre.

I Sverige hade Ericsson 103 000 anställda i koncernen 1999, varav 44 000 i Sverige. Så fick företaget akuta problem. Enbart det första kvartalet i år förlorade Ericsson 4,3 miljarder svenska kronor. Det har tvingats att mer än halvera sin personalstyrka. År 2004 ska den ha skurits ned till 47 000 globalt. Av företagets senaste varsel för 7 000 personer är det 5 000 som tas från forskning och utveckling – grupper som i det längsta skonats, eftersom de ska ta fram det företaget ska leva av på längre sikt.

- Först var det de som hade en kortare utbildning som varslades. Det handlade om anställda som jobbade med montering och självlärda IT-folk utan formell utbildning. Nu drabbas de med längre akademiska utbildningar, säger Ann-Christin Jonnreden som gör prognoser för arbetsmarknadsverket i Sverige.

Arbetslösa ett halvt år längre

- De flesta finner nya jobb, på ungefär samma kompetensnivå. Men det kan ske i andra branscher och till lägre löner. Våra förmedlare säger att arbetslöshetsperioden för akademikerna förlängts med ett halvår.

Samtidigt har Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, haft en misstanke om att det sker en ”övervarsling” från företagens sida. När börskurserna rasar gäller det för koncernchefen att visa handlingskraft. Att säga att personalen ska skäras ned är ett sätt att snabbt påverka aktiekursen.

AMS undersökte därför hur det hade gått med de personer i telekombranschen som varslades i början av år 2000. Av dessa var det bara tolv procent som var arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram i december 2002. Först hade antalet varslade skurits ned med en fjärdedel vid förhandlingar med facket. Av de som återstod skrevs i sin tur 54 procent in som arbetslösa. Att antalet arbetslösa inte blev så högt som befarat beror också på att företagen som Ericsson gjort betydligt mer för sina anställda än vad lagar och avtal kräver.

- Det är möjligt att de som varslas nu inte får samma goda villkor till omställning, eftersom situationen förvärrats för företagen. Men på lite längre sikt kommer problemet vara det motsatta. Då kommer det att vara stor brist på de grupper som nu blir arbetslösa, säger Ann-Christin Jonnreden.

Hot även i Norge

Det kan verka paradoxalt att arbetslösheten upplevs som ett större hot i oljelandet Norge, som har en mindre telekomsektor och som under det första kvartalet i år haft de högsta oljepriserna på tolv år. Men att IT-bubblan sprack fick stora konsekvenser även där. Arbetslösheten bland IT-anställda har ökat med 54 procent hittills i år. I slutet av april gick 2 100 IT-folk utan jobb. Sedan sommaren 2001 har var tionde IT-anställd upplevt att de sagts upp.

- Vi ser ett allt större inslag av akademiker bland de som varit arbetslösa i mer än ett år, säger Stein Langeland, avdelningschef på prognosavdelningen på det norska arbetsdirektoratet.

- Norge drabbades som de övriga nordiska länderna av nedgången för telekomindustrin och av det generella konjunkturomslaget för två år sedan. Men den norska industrin har dessutom tappat konkurrenskraft på grund av en hög valutakurs och högre ränta än i andra länder, säger han.

Statoil lika dominerande

Det delvis privatiserade oljeföretaget Statoil spelar en minst lika viktig roll som Ericsson och Nokia gör i sina respektive länder. Av Norges oljeproduktion på tre miljoner fat per dag säljs två miljoner genom Statoil. Under det första kvartalet i år utgjorde olja och gas 60 procent av den norska exporten.

- Vi har en relativt hög investeringsnivå i oljesektorn, men fler uppdrag än tidigare går till utlandet, säger Stein Langeland. Hårdast drabbat i Norge är fylket Møre og Romsdal, som ligger mellan Bergen och Trondheim på västkusten. Där står fiskodlingar, möbelindustri och varv för en stor del av sysselsättningen, näringar som alla är hårt pressade av utländsk konkurrens.

Men även i den offentliga sektorn dras det ned, speciellt bland handläggare i kommunerna. Lärarna har fått ett högt löneavtal som också innebär att de måste undervisa mer. Det går ut över vikarierna. När akademikergrupperna kommer till arbetsförmedlingen är de kurser som erbjuds inte de som passar bäst. Att lära upp datafolk i elementär databehandling hjälper inte så mycket.

- Framförallt satsar vi på att etablera jobbsökargrupper. Det är viktigt att hålla aktiviteten uppe och att upprätthålla en intensiv hjälp till att söka jobb. Men antalet lediga jobb är bara hälften så många mot vad de var för ett och ett halvt år sedan, säger Stein Langeland.

Stigning även i Danmark

Även i Danmark, med sin mer diversifierade ekonomi, har arbetslösheten stigit, bland annat i byggsektorn. Där har den ökat med nästan 50 procent från februari i fjol till samma månad i år. Arbetslösheten kommer att utgöra ett eget kapitel i maj-rapporten från det ”Vismansråd”, som har stort inflytande över den ekonomiska politiken i landet.

Danmark är det land som lagt om sin arbetsmarknadspolitik mest radikalt. Regionala råd har fått ett avgörande inflytande över hur medlen ska användas. En personlig plan utarbetas för varje arbetslös för vilka åtgärder som bör sättas in. Från att 75 procent av utgifterna för arbetsmarknadspolitiken gick till passivt stöd, trappades de aktiva åtgärderna kraftigt upp. Efter att ha pressat ned arbetslösheten på den lägsta nivån på 24 år, ser regeringen den ökning som sker nu mer som ett tillfälligt konjunkturomslag i omvärlden och inte något bestående problem i dansk ekonomi.