Globalisering
Tema: Globaliseringens mönster - med Marimekko till Manchester
Ett svenskt företag med en dansk chef säljer kläder med finsk design i den gamla textilhuvudstaden Manchester. Hennes & Mauritz vårkollektion med mönster från Marimekko visar att modet blomstrar i Norden. Textilindustrin har alltid varit en drivkraft bakom globaliseringen. Men de senaste åren har det skett en revolution. De stora klädkedjorna har tagit kontrollen över varje steg i produktionen på ett sätt som aldrig tidigare skett.
Marimekko blir yngre med hjälp av H&M
Marimekko med sina storblommiga mönster är ett av Finlands mest kända varumärken. Det är framförallt en köpkrets av mogna kvinnor som tilltalas av kläderna och inredningsprodukterna. Med draghjälp av Hennes & Mauritz hoppas företagets nya ägare nu kunna locka yngre köpare.
Snabbt mode förändrar textilindustrin
Hennes & Mauritz omsätter för 78 miljarder svenska kronor och har 68 000 anställda. Med mer än 1 500 butiker i 28 länder har företaget blivit en maktfaktor inom modet. Tas alla anställda hos H&M:s underleverantörerna med, deltar 700 000 personer i dess produktionskedja.
Som ett mobilsamtal från 1800-talet...
...kommenterade min svenske kompis. Det var efter att Zhu Xiaoying hade ringt och berättat om livet på fabriken hon jobbar på.
Globaliseringens framsida
Globalisering är ett begrepp som finns överallt, men som samtidigt är svårt att fånga in. Handlar det bara om samma process som pågått sedan den industriella revolutionen inleddes, eller är det en mer tidsbegränsad epok?
Et globalt produksjonssentrums vekst og fall - så reiste Manchester seg fra tekstilindustriens aske
Spinning Jennys hjemby Manchester var selve arne-stedet for den industrielle revolusjon - med tekstilindustrien som primus motor. Men Manchester som tekstilens globale sentrum er borte, og i vår selges også her klær produsert i Asia, med finsk design fra Marimekko, fra svenske Hennes & Mauritzbutikker.
Kan globaliseringen klara sig utan välfärdsstaten?
Norden har hittills hört till de länder som vunnit mest på globaliseringen. Men innebär den ökade rörligheten för arbetskraften ett hot mot välfärdsstaten på längre sikt? Stödet för att betala för den gemensamma välfärden sjunker kraftigt när den etniska mångfalden ökar.
En global värld delar arbetet ute och hemma
När tekniken öppnade för blixtsnabb kommunikation mellan de mest avlägsna delar på jordklotet, skärptes den globala konkurrensen. Det har inneburit en specialisering av varor och tjänster både globalt och lokalt. Globaliseringen har också ökat pressen i det inhemska arbetslivet och förändrat sätten att organisera arbetet. Samtidigt skapas nya marknader och nya möjligheter.
De gode ideenes marked
Var det noen som så en bjørn i bildet? Liselotte Lyngsø fra Future Navigator ser spørrende utover forsamlingen. Hun er en av innlederne på konferansen Globaliseringens konsekvenser for arbeidsmarkedene i Norden, som det norske formannskapet i Nordisk Ministerråd arrangerte i Oslo den 14. november.
Oslo - Bangalore: Partnerskap kräver kulturförståelse
När näringslivet i Norge hoppar på IT-tåget till Bangalore, handlar det inte om att flytta norska jobb till Indien. Det handlar om att få tag på IT-tekniker, som det är brist på i Norge. Samtidigt inleds en resa som förändrar både företag och yrkesrollen för de som jobbar med IT.
Bitterhet när anrik pappersfabrik läggs ned
”Finland lever av skogen”, är ett gammalt talesätt som fortfarande gäller. Men papperstillverkaren UPM har satt i gång ett saneringsprogram där flera fabriker stängs. I brukssamhället Voikkaa är bitterheten stor när ortens största arbetsgivare försvinner och därmed hundratals jobb.
Stark företagskultur med finsk prägel
Finland är en av de stora vinnarna med globaliseringen, och den främsta symbolen för framgången är Nokia. Trots att det handlar om ett övernationellt jätteföretag står Nokia stadigt i den finska jorden – men den nordiska modellen är under hårt tryck.
Ramt af globalisering
Danmark klarer sig godt i globaliseringen, men flere advarer dem der tror, at det kun går én vej.
”Varning för högmod”
Så här långt har de nordiska länderna klarat sig bra i en allt hårdare global konkurrens. De nordiska länderna har en förmåga till omställning i arbetslivet som bland annat tillskrivs samspelet mellan parterna i arbetslivet. Men samtidigt som den nordiska modellen hyllas, ökar globaliseringen pressen på fackföreningsrörelsen. Nya tider kräver nya strategier och nytt tänkande.
Kinafeber: Nedläggningen av Union engagerade hela Norge
En lönsam fabrik läggs ner i Norge. En annan startas i Kina, där tillväxten är högre. Är det frågan om en oundviklig omställning, där företagsledningen anpassar sig till globaliseringen innan det blir för sent? Eller handlar det om att glömma sina rötter och kasta bort möjligheten för att specialisera verksamheten så att den blir konkurrenskraftig på sikt?
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
