Globaliseringen tappar fart

Det kan diskuteras om det är en deglobalisering som är i färd med att ske, eller om man hellre ska kalla det för en regionalisering. Men friktionerna mellan handelsblocken har blivit större, med ökade tullar och andra statliga åtgärder som ska gynna den egna industrin. Det handlar både om maktkamp och om teknologi.

Det hävdas till exempel att det nu sker en ökande hemtagning av jobb, som tidigare flyttats till låglöneländer. Löneskillnaderna är inte längre så stora. Fördelen att ha produktionen närmare kunderna är för många verksamheter större.

Vi har talat med Martin Grauers, som är vd för den svenska delen av Danx, ett logistikföretag för tidskritiska transporter, främst av reservdelar till it- och till bilföretag.

Han pekar på flera orsaker till att reshoring, som det kallas på engelska, blivit mer populärt.

Robotar och artificiell intelligens är viktiga faktorer. Om produktionen automatiseras, vill företagen ha den där de själva kan ha kontrollen. En annan fördel med att ha produktionen på nära håll är ansvaret för att hela produktionskedjan ska vara grön.

- Det gör det enklare att ha kontroll över kedjan i sin helhet för att se om den är hållbar. Då är det också lättare att bedöma och mäta om exempelvis stål eller annan energikrävande råvara är tillverkad med ren el eller med smutsig kolkraft.

En annan drivkraft är den ökande osäkerheten om man kan importera strategiska varor i ett ändrat geopolitisk klimat.

"Det tidigare globala paradigmet bleknar. Eran av snabb tillväxt i världshandeln ser ut att ha passerat. EU:s företag möter både större konkurrens från utlandet och sämre tillgång till marknader utanför Europa. Plötsligt har Europa förlorat sin viktigaste leverantör av energi, Ryssland. Hela tiden avtar den geopolitiska stabiliteten, och våra beroenden har visat sig vara sårbarheter”, sa den tidigare italiensk statsministern och centralbankschefen Mario Draghi när han presenterade sin rapport om EU:s konkurrenskraft.

Men i samhällen och industrier som i decennier fungerat efter just-in-time-principen, det vill säga att insatsvarorna till industrin kommer fram precis när de behövs i produktionen, utan att de lagras, är det svårt att avgöra vad som ska prioriteras. Är det datachips eller mat som är viktigast? Sjukvårdsutrustning eller vapen?

Ett område som alla verkar vara eniga om är att tillgången måste säkras av sällsynta jordmetaller, som används vid produktionen av smarttelefoner, elbilar och vindkraftverk.

I Norge höll gruvbolaget Rare Earths Norway (REN) i juni en presskonferens för att berätta om ett avgörande fynd på det som kallas Fensfältet i Telemark.

- Vi har dokumenterat att det är Europas största förekomst av sällsynta jordarter, med god marginal, sa chefsgeologen Trond Watne.

Det finns ingen utvinning av sällsynta jordarter idag i Europa. EU har som mål att innan 2030 ska minst tio procent av de mineraler och metaller som unionen är beroende av produceras i EU eller i västliga partnerland.

För att kunna klara av den gröna omställningen och den egna säkerheten krävs det emellertid inte bara råvaror, utan också kompetens.

En trend i Norge är att andelen norska studenter som studerar i utlandet sjunker och att antalet utländska studenter som studerar i Norge minskat radikalt, efter att landet införde avgifter för utländska studenter.

- Det är naivt att tro att Norge kommer att hitta lösningarna på de stora globala problemen utan ett internationellt nätverk och utan att norrmän också varit i utlandet och tillägnat sig kunskap från omvärlden, säger Øyvind Bryhn Pettersen, som leder ANSA, intresseorganisationen för norska utlandsstudenter.

På Grönland hoppas myndigheterna att en ny flygplats som öppnas den 28 november ska göra det lättare att få utländsk arbetskraft att arbeta i landet. Huvudstaden Nuuk har varit utan en flygplats som kan ta emot större flygplan.

- Det kommer att öppna Grönland på ett helt annat sätt för omvärlden när man kan flyga direkt till Nuuk utan att mellanlanda. Turismen får en ytterligare uppblomstring och det kommer också att bli lättare att frakta grönländsk fisk till exportmarknaderna med flyg, säger Aaja Chemnitz som är folketingsrepresentant för Grönland.

Finland har tagit en ledande roll i Norden för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Det blir också prioriterade frågor när Finland tar över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet år 2025.

En ny företeelse är att utstationerade arbetstagarna kommer från länder utanför EU.

Tidigare hade länder som Estland och Lettland överskott på arbetare, men det har krympt när det ekonomiska läget och lönerna förbättrats.

Bemanningsföretagen började därför hämta arbetare från Ukraina, men efter kriget så har arbetare också börjat hämtas från länder ännu längre bort. En ”omkörningsfil” har etablerats där många av de arbetare som utstationeras i Finland aldrig bott i Baltikum, utan bara mellanlandat i någon baltisk stad för att få de papper som behövs.

I Sverige har strippklubben Club Heartbeat tagit strid för att dess anställda ska kunna arbeta på natten, mellan midnatt och fem på morgonen. Enligt arbetstidslagen har alla arbetstagare som utgångspunkt rätt till dygnsvila under den perioden och Arbetsmiljöverket ser inga skäl varför klubben ska få undantag för det.

Nu har stripporna bildat en ny fackförening, och klubbens ägare har tecknat vad som beskrivs som ett kollektivavtal. Det går nämligen att förhandla sig fram till att arbetet ska ske på natten. Arbetsmiljöverket vägrar emellertid att godkänna avtalet och frågan ska nu avgöras i en domstol.

Kuriöst? Ja, men domstolsbeslutet kan få återverkningar på hela arbetsmarknaden.

Till sist rapporterar vi också från Island, där regeringen utlyst nyval den 30 november. Den sittande regeringskoalitionen har bestått av partier från höger till yttersta vänster, men efter att Katrín Jakobsdóttir avgick som statsminister har de ideologiska skillnaderna blivit större.