Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Leder i Leder 2020 i Vem får till sist coronaräkningen?
Leder

Vem får till sist coronaräkningen?

| Av Björn Lindahl, chefredaktör

Åtgärderna för att minska smittospridningen är något som vi alla drar nytta av, men de ekonomiska konsekvenserna av dem drabbar olika. Därför måste smittorisken vägas upp mot de ekonomiska konsekvenserna i den fas som alla de nordiska länderna nu gått in i.

Det är rådet från den expertgrupp som den danska regeringen tillsatt för att se på hur restriktionerna som lamslagit delar av samhället ska lyftas.

Hur coronapandemin kommer att förändra samhället varierar från bransch till bransch. I Danmark ökade frisörerna sin omsättning så att den låg högre än innan pandemin bröt ut, när frisörsalongerna fick öppna igen. Men i klädbutikerna ligger omsättningen fortfarande bara på 75 procent av vad den var på samma tid i fjol.

Den norske finansministern Jan Tore Sanner påpekar att finanskrisen som inleddes 2008 bara ledde till ett fall i världens bnp på 0,1 procent. Prognosen från IMF är att coronapandemin leder till ett fall på 3,0 procent av världens bnp.

Än så länge är rädslan för att bli smittad större än rädslan för att bli arbetslös, i alla fall i Norden. Men de nordiska arbetsförmedlingarna arbetar på högtryck. Vi har talat med den danska och den isländska direktören för arbetsförmedlingen i deras respektive länder, och med en av de som jobbar direkt med de som blivit arbetslösa i Sverige, Susanne Pettersson-Graff.

Hon berättar om en vardag som närmast kan liknas vid ett callcenter, där det förs statistik över avklarade samtal och där hon hela tiden ser att det finns fyra till femhundra människor som väntar på att komma fram.

Åsa Johansson, avdelningsordförande för ST-AF, som organiserar arbetsförmedlarna, varnar för att verksamheten nu är så hårt schemalagd att den riskerar att slita ut personalen.

Från den europeiska arbetsmiljöbyrån kommer en rapport som visar att stillasittande arbete nu seglat upp som den tredje största arbetsmiljörisken – och det var innan pandemin. Vem tar ansvaret för arbetsmiljön på alla de nya hemmakontoren?

Många längtar nog tillbaka till kontorslandskapen. Vi skildrar hur konsultbolaget Rambøll planerar för att öppna sina arbetsplatser igen på ett försvarligt sätt.

En som vägrade att sitta stilla är den israeliske dansaren Yaniv Cohen, bosatt i Norge. Han startade ett nytt kulturfenomen när han insåg att många barn inte kunde ha födelsedagskalas. Han erbjöd sig att dansa gratis utanför huset, som en färgfläck i tillvaron. Initiativet ledde till att många kollegor inspirerades och de får dessutom en liten inkomst.

- Det är den som är mest motiverad som får jobb, var beskedet Flor Santamaria Mujica fick, när hon efter sex månaders arbetslöshet erbjöds en karriärutvecklingskurs av den norska välfärdsmyndigheten NAV.

Med latinamerikanska ögon berättar hon hur hon upplevde kursen.

Är det motivationen eller ersättningen som är problemet när de nordiska jordbruken skriker efter säsongsarbetare? Kommer thailändska arbetare flygas till finska Lappland i sommar för att plocka bär?

En sak är säker: En grupp som kommer att ha mycket att göra framöver är arbetslivsforskarna. De första resultaten har redan börjat komma in, som AFI:s arbetslivsbarometer, som snabbt lade till frågor om corona i sin årliga undersökning.

Svaren tyder på att det är de som har lägst lön och lägst inkomst som drabbas hårdast av pandemins ekonomiska konsekvenser. Är det någon som är överraskad?

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment