Det nordiska samarbetet riktas mot tre tydliga mål

Det nordiska samarbetet är så omfattande och Norden är en så integrerad region att det kan vara svårt att veta var det ena börjar och det andra slutar.

När de nordiska statsministrarna i fjol lanserade visionen om att Norden 2030 ska vara den mest hållbara regionen i världen, så är det inte tankarna om ett grönt skifte det som skiljer oss mest från andra regioner i världen. Tvärtom är det målet även för många andra länder och regionala sammanslutningar, som EU.

Men eftersom miljöfrågorna oftast är gränsöverskridande kan de bara lösas gemensamt. Det är här Norden kan vara en inspiration för omvärlden. Tack vare samarbetet har vi lättare för att lösa problemen och kan också samarbeta på en annan nivå än i många andra regioner.

Klimatkrisen och den negativa utvecklingen för internationellt samarbete generellt, har lett till att Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki ser ett ännu större intresse för det nordiska samarbetet. Hon säger att ambitionsnivån har höjts. Men samtidigt har också kravet på att samarbetet ska ge resultat ökat.

På sekretariatet håller vice stabschef Helle Engslund Karup på att sammanställa inspelen från de tolv olika ministerråden. Det ska resultera i tre sektorövergripande handlingsplaner, för ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden för perioden 2021 – 2024. När de nordiska samarbetsministrarna möts i februari ska de fastställa budgeten för nästa år. Det blir också den första signalen om hur omfattande ändringarna blir.

För, som Helle Engslund Karup betonar: Ska Nordiska ministerrådet spetsa sin verksamhet och prioritera ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden, så måste samtidigt andra områden nedprioriteras.

Därför kommer budgetförslaget vara något som påverkar många som arbetar med nordiskt samarbete. Opinionsundersökningar visar att samarbetet har ett stort stöd i befolkningen. Men det finns också en stor okunskap om hur det egentligen bedrivs och vad Nordiska ministerrådet gör.

Arbeidsliv i Norden samlade sin redaktion i Köpenhamn och har gjort ett specialnummer som enbart handlar om Nordiska ministerrådet, dess förhållande till Nordiska rådet och omvärlden.

Arbeidsliv i Nordens redaktion möter de fyra personerna som arbetar mest med arbetslivsfrågor i Ministerrådets sekreteriat. Foto: Tomas Bertelsen. 

Vi hoppas att det ger en uppfattning om vad som sker i Nordens Hus i Köpenhamn. Det har på sätt och vis blivit ”En dag i Nordiska ministerrådets liv”. Samtidigt presenterar vi oss själva lite mer än tidigare. Det här är vad vi har gjort:

Danska Marie Preisler följde med Paula Lehtomäki på en vanlig måndag.

Svensknorske Björn Lindahl intervjuade Helle Engslund Karup om de nya handlingsplanerna och följde med ämbetsmannakommittén för arbetsliv till Island.

Svenska Gunhild Wallin såg på Ministerrådets relation till Nordiska rådet och ungdomen.

Isländska Guðrún Helga Sigurðardóttir såg på kampanjen för pappaledighet och träffade en isländsk nybliven far.

Finske Bengt Östling intervjuade Tobias Grut , ansvarig för varumärkesbyggandet, om den nya profileringen av Norden i utlandet.

Norskbrittiske Lars Bevanger såg på hur podcast är en del av den profileringen.

Om du är nyfiken på vem vi är, har vi också uppdaterat vår sida Om oss!