Nya tendenser i arbetsmiljön i Norden

För inte så många år sedan var inställningen att de som har en psykosdiagnos var för svaga för att någonsin kunde jobba. Frågar man de som är i den situationen svarar mellan hälften och tre fjärdedelar att de önskar ett jobb. De vill bygga upp en personlighet som består av något annat än diagnoser; de vill också ha tillfredsställelsen av att ha utfört ett arbete och få lön för det. Och inte minst, de vill tillhöra en arbetsmiljö.

Supported Employment handlar om att arbetsträningen får bäst resultat om den sker på arbetsplatsen. För att lyckas handlar det inte bara om chefen, den arbetssökande och hens vägledare. Nej, alla anställda måste involveras. Den norska välfärdsdirektören Sigrun Vågengs inledande ord på konferensen om att det är lätt att lära sig något nytt, men svårt att sluta med det som inte fungerar, kunde också passa in när Danmark nu ska reformera sitt arbete med arbetsmiljön.

Utvecklingen i landet har gått åt fel håll. Trots att de flesta verksamheter säger att de prioriterar arbetsmiljöfrågor är det 17 procent fler anställda som upplever psykiska belastningar och symtom på stress och depression, om man jämför 2016 med 2012.

En utredning kommer med 18 förslag som har det gemensamt att arbetsmiljöinsatsen i ännu högre grad ska ha förhållandena ute på arbetsplatserna som utgångspunkt. Inspirationen kommer från Sverige, där det finns en starkare samarbetskultur på arbetsplatserna om arbetsmiljöfrågor än i Danmark.

Ny kunskap behövs hela tiden, eftersom arbetsförhållandena hela tiden ändras. En ny svensk utredning ska se på hur Arbetsmiljöverket ska kunna bedriva tillsyn och främja tillfredsställande arbetsmiljöer även för de som arbetar i det som kallas den ny ekonomin,  som de egenanställda som jobbar via digitala plattformar.

Nader Ahmadi är chef för den nystartade Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, som ligger i Gävle. 2007 lade alliansregeringen ned det svenska Arbetslivsinstitutet. Sedan dess har forskningen varit utspridd på många olika universitet och högskolor. Ahmadi vill att den nya myndigheten ska vara som spindeln i nätet som samlar in information och ser till att den sprids. Ett av hans första möten var på Färöarna, där han träffade nordiska kollegor.

I Finland finns det en ökande medvetenhet om att en av de största arbetsmiljöfrågorna är de hot som särskilt kvinnligt anställda utsätts för i social- och vårdbranschen. En konkret åtgärd är att det finns mer än en dörr i rummet där klientmöten sker. Då kan den anställde lättare fly om klienten blir aggressiv.

Mordhot är också en del av Vidar Sagmyrs vardag. Han jobbar i byggnäringens ”uropatrulje” i Trondheim, som samlar in information om oseriösa byggföretag. Han har tidvis gått med våldsalarm. AiN följde honom på en vanlig arbetsdag.

Mindre dramatiskt är de dagliga hissresorna för dem som har sin arbetsplats i ett flervåningshus. Finska Kone är en av världens fyra ledande hissproducenter.

- Idag är det antagligen 30 - 40 procent fler personer i en byggnad som är äldre än tio år, än vad den planerades för, påpekar koncernchefen Henrik Ehrnrooth.

Hissarna blir fort en flaskhals. Men genom att samla in information från hundratusentals hissar runtom i världen kan företaget förutse när en hiss behöver repareras, redan innan den stoppar. Ny teknik kan dessutom organisera hisstrafiken mer effektivt.

Att slippa sitta fast i en hiss är också en del av en god arbetsmiljö!