På Employment Forum i Bryssel, en arbetslivskonferens med deltagare från hela Europa, var det ett budskap som hamrades in: Det hjälper inte hur mycket arbetslösa än tränas om det inte skapas jobb. Men hur? Det gäller att tänka nytt.
Ett sätt är att satsa på sociala verksamheter och människor som vill något mer än att bara tjäna pengar. Sådana som vill att arbetet också ska ge grupper som normalt står utanför arbetsmarknaden, som de med psykiska problem, invandrare eller ungdomar som varken är i jobb, utbildningen eller praktik, en chans.
Det kan handla om invandrarkvinnor som får utnyttja sina färdigheter att sticka, som i det danska projektet mormor.nu, eller om att ta hand om trasiga cyklar, renovera dem och sälja dem, som Karocikel i Slovenien – och därmed också få en viktig arbetsträning.
Ingen säger att det är lätt. I Finland har man sett på hur arbetsgivarna kan få det stöd de behöver för att anställa utsatta grupper i projektet Mood for Work.
Något av samma tankegång ligger bakom svenska Nationella kunder, som drivs av Arbetsförmedlingen i Sverige.
Genom projektet erbjuds stora företag som Swedbank, Clas Ohlson och H&M, att ha en nationell kontakt på Arbetsförmedlingen, istället för med respektive lokalt kontor.
Ett syfte är att underlätta matchningen, det vill säga koppla ihop företagets rekryteringsbehov med kompetens som är ledig i hela landet. Företagen kan också öppna sina verksamheter för ungdomar som står långt från arbetsmarknaden med stöd av Arbetsförmedlingen och alla deras resurser.
Goda idéer finns i alla länder, oavsett ekonomisk situation. Inspirationen kan kan lika gärna komma från en av de små och nya medlemmarna i Unionen, som Slovenien.
- Karocikel är det som vi tycker var mest inspirerande, avslöjade de svenska representanterna från Klara Livet, ett projekt i Blekinge, till Arbeidsliv i Norden under en lunchpaus.
Förhållandet mellan liten och stor ställs också på sin spets i fiskekonflikten om sill och makrill, där EU och Norge bojkottar Färöarna. Det självstyrande området som leds av lagmannen Kaj Leo Johannesen får varken lossa dessa fiskeslag i EU:s hamnar eller sälja bearbetade produkter baserade på sill och makrill. Men bojkotten har fått effekten att sysselsättningen nu ökar på Färöarna när fisken istället bearbetas där. Och som Kaj Leo Johannesen påpekar, inte utan en viss snärt: Det finns afrikanska länder med bättre köpkraft än många EU-länder just nu.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.