Finlands arbetsliv i omvandling

Hösten 2014 gjorde Statistikcentralen 1 000 intervjuer om förhållandena på arbetsplatserna. Resultaten presenterades i början av februari.

Även om Finland fortfarande har ett av EU:s bästa arbetsliv står mätarna på rött för fjärde året i rad. Tron på framtiden är ännu svagare än under 90-talets två första år då Finland senast drabbades av massarbetslöshet.

Det är framför allt inom den offentliga sektorn som förväntningarna är lågt ställda. Orsakerna är uppenbara: den offentliga skuldsättningen rusar iväg samtidigt som regeringen har planer på att kraftigt dra ned på antalet kommuner. De ljusaste framtidsutsikterna finns inom industrin, där arbetsgivarna sade upp folk genast då finanskrisen slog till 2008-2009 och därefter har anställt.

Ökad arbetslöshet

Misstron avspeglas också i de stigande arbetslöshetssiffrorna. I januari sökte 359 600 arbetslösa finländare jobb, vilket är en ökning med tio procent på ett år. Den snabbast växande gruppen är de långtidsarbetslösa, en uppgång med nästan en femtedel. Arbetslöshetsgraden var 8,8 procent, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter från ett år tidigare.

Maija Lyly-Yrjänäinen, sakkunnig vid Arbets- och näringsministeriet, anser att läget ändå inte är nattsvart. Hon pekar på att arbetstagare i Finland har de mest flexibla arbetstiderna i Europa samtidigt som möjligheterna att arbeta på distans har förbättrats. I synnerhet kvinnor och personer i yngre medelåldern med små barn skulle vilja ha ännu mer flexibilitet för att kunna sammanjämka arbete och fritid.

Enligt en stor europeisk företagsundersökning (Eurofund 2013) har finländarna störst utrymme för flexibel arbetstid. Av alla arbetsplatser är 57 procent sådana där de anställda själva kan bestämma när de vill börja och avsluta sin arbetsdag. Medeltalet i Europa är 32 procent. Finländska arbetstagare har även bättre möjligheter att samla övertidstimmar för att kunna ta ut hela lediga dagar.

I synnerhet de stora finländska arbetsplatserna genomgår något av en revolution. Hälften av de tillfrågade uppgav att arbetsuppgifterna omorganiserats och nya metoder tagits i bruk. Det innebär såväl nya arbetsprocesser som nya produkter och tjänster som öppnar upp för nya idéer.

- Möjligheterna att utveckla sin kompetens och att delta i att utveckla arbetsplatsen har ökat, säger Lyly-Yrjänäinen. Det är framför allt högre tjänstemän som känner av de nya vindarna.

Finlands regering har satt som mål att landet ska ha Europas bästa arbetsliv år 2020. Den ekonomiska krisen sätter käppar i hjulet, men arbetslivsbarometern visar att problemen kanske också leder till nya sätt att jobba bättre.