Jobbet först för nyanlända till Sverige

Innan Etableringsreformen som startade i december 2010, kunde det ta ett år innan den som beviljats uppehållstillstånd fick kontakt med Arbetsförmedlingen. Nu sker det i stort sett samtidigt med att en person får rätt att stanna i Sverige. En arbetsförmedlare finns på plats i Migrationsverket och bokar omedelbart en tid för ett etableringssamtal hos en arbetsförmedling på bostadsorten.

Sedan reformen trädde i kraft har man i Stockholmsområdet tagit emot 100 personer. Arbetsförmedlingen i Farsta är en av två arbetsförmedlingar i Storstockholmsområdet som har ansvar för nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd som bor i Stockholm.

- Nu kan vi redan från början av vistelsen i Sverige tala om arbete. Inom två månader ska det finnas en etableringsplan och det är den som är grunden för att etablera sig snabbare. Vår ambition är att korta de sju åren det i genomsnitt tog förr med fem år, och att det ska ta två år att etablera sig i Sverige, säger Margareta Sörqvist, chef för Arbetsförmedlingen i Farsta.

Återtaget ansvar

Arbetsförmedlingen har haft ansvar för integrationen av nyanlända förr. Fram till 1985 låg ansvaret på arbetsförmedlingarna, men övergick då till Invandrarverket och kommunerna.

När nu ansvaret går tillbaka till Arbetsförmedlingen sker ett tydligare fokus på arbete, samtidigt som många delar av mottagandet ligger kvar på kommunerna. De kommer att ansvara för svenska för invandrare (SFI) och för samhällsorientering. De garanterar också bostäder för ett visst antal flyktingar som de anmält att de är beredda att ta emot. Skolor och barnomsorg sker också i kommunernas regi. Kommunerna kommer också att ha kvar ansvaret för ensamkommande unga under arton år. Likaså omfattas inte de flesta av de så kallade kärleksinvandrare av reformen. De förväntas klara sig bättre, eftersom de redan har en person med anknytning till landet.

- Vi är huvudaktör, men ensamma klarar vi inte detta utan vi kommer att jobba tillsammans med kommunerna, länsstyrelsen och arbetsgivare. Vi blir spindeln i nätet. Fördelen nu är att vi som myndighet har ett nationellt uppdrag och kan matcha personer mot arbetsmarknaden i hela Sverige, säger Margareta Sörqvist.

Det viktiga personnumret

En av de saker som tagit tid och försvårat för nyanlända att komma igång har varit personnummer. Utan dem kommer man inte långt i Sverige och många nyanlända har fått vänta länge vilket försvårat alla myndighetskontakter. Att snabba upp hanteringen av detta är också en prioriterad uppgift för Arbetsförmedlingen i samverkan med Skattemyndigheten som ansvarar för personnummerhanteringen.

- Vi gör vad vi kan för att det ska gå snabbare. Jag tror det går lättare att skynda på processen när två stora myndigheter som vi och Skattemyndigheten kan samarbeta, säger Margareta Sörqvist.

Ett nytt begrepp i sammanhanget är prestationsförmåga. Tanken är att aktiviteterna ska anpassas till individens ork och förutsättningar och att man deltar på heltid. I alla etableringsplaner finns svenska för invandrare och samhällsorientering och därtill en rad individanpassade åtgärder som beror på var man som individ behöver. Det kan till exempel handla om att skaffa praktik, gå med barnen på dagis eller att göra hälsobefrämjande aktiviteter.

Arbetsförmedlingen beslutar om etableringsersättning som är 231 kronor per dag när man arbetar fram planen och därefter 308 kronor per dag. Följer inte en person planen har Arbetsförmedlingen rätt att dra in ersättningen. Inom ett halvår ska man också fatta beslut om önskemål om annan ort. Kompetens ska matchas med arbetsmarknadsbehov och arbetsförmedlaren ska tala om alternativa bostadsorter utifrån detta. Ett problem är att tillgången på bostäder sällan stämmer med tillgången på jobb.

Ny aktör

Nytt är också införande av etableringslotsar. De ska fungera som en coach under etableringstiden, hjälpa till att realisera planen och vara en brygga in i det svenska samhället. Valet av etableringslots är frivilligt och man får välja någon av dem som just nu upphandlas. Lotsarna kommer alla att vara externa aktörer och ersättningen kopplas till hur de lyckas hjälpa den nyanlände med planen. Varje person i ett hushåll kan få stöd.

- Det är ett brett, stort och spännande uppdrag. För dem som kommer är det betydelsefullt att få bidra och Sverige har mycket att vinna. Vi står inför en stor generationsväxling och att vi lyckas ta vara på arbetskraften är viktigt för välfärd och samhället som helhet, säger Margareta Sörqvist.

Mellan 11- och 12000 beräknas få uppehållstillstånd i år och Arbetsförmedlingen tar sig an uppdraget inom befintlig personalstyrka, med undantag av de etableringslotsar som ska upphandlas.

- Men alla knackar ju inte på dörren samtidigt. Kompetens finns och kan utvecklas i takt med uppdraget, säger Bengt Greiff på avdelningen för integration och etablering på Arbetsförmedlingens huvudkontor.

Underlättar uppföljning

Som en förberedelse har Arbetsförmedlingen arrangerat 140 dialogträffar runt om i landet, där berörda myndigheter har kunnat diskutera och förbereda sig. Generellt sett är stämningen god både hos våra medaktörer och hos Arbetsförmedlingen, berättar Bengt Greiff.

- En av fördelarna är att en statlig organisation fått samordningsansvaret. Man kommer att kunna följa upp och se vad som underlättar etablering på ett samlat sätt. Det har varit svårare när ansvaret legat på kommunerna, säger han.

Bengt Greiff tycker reformen är en stor utmaning både vad gäller målet och att få alla berörda instanser att vara flexibla och att gå åt samma håll. Positivt ar man börjar talar arbete och att man tillsamman börjar tänka vad man kan göra gemensamt, så snart någon fått uppehållstillstånd.

- Utmaningen är att verka för att de nyanlända fortare kommer i arbete och att samverka med många olika aktörer. Uppdraget kräver att bostäder och andra strukturer kommer på plats och stämmer med arbetsmarknaden. En annan utmaning är att informera och motivera individer att flytta till regioner där möjligheten att få jobb är större, säger Bengt Greiff.

Han betonar betydelsen av samarbete mellan kommuner och myndigheter för att korta etableringstiden. Det är också viktigt att ta tillvara de erfarenheter kommunerna gjort under åren.

- Vi kommer också att närma oss de ideella organisationerna. Vi behöver vara många kockar i det här, säger han.