Hur ska fjolårets flyktingström integreras på arbetsmarknaden?

- I fjol såg kurvan i diagrammet över antal asylsökande ut som Matterhorn. I år ser det mer ut som et platt danskt landskap, sa den norske statssekreteraren på finansdepartementet, Tor Bjørnestad, när han den 10 november öppnade seminariet som Nordic Economic Policy Review arrangerat tillsammans med Nordiska ministerrådet och Nordregio och som hölls på Finansdepartementet i Oslo.

Det främsta skälet till de lägre siffrorna är att fem europeiska länder som hör til Schengensamarbetet har återinfört gränskontroller. Bjørnestad varnade för att ta de lägre siffrorna för antalet asylsökande som bevis för att det underliggande migrationstrycket mot Europa har minskat:

- Det finns gallupundersökningar som indikerar att 165 miljoner människor vill emigrera till Europa om det hade varit möjligt, sa han.

Forskare på institutioner som den internationella valutafonden (IMF), har slagit fast att antalet asylansökningar till europeiska länder 2015 var de högsta på 30 år. Även i förhållande till migrationen från de nya EU-länderna var den stor.

- Vi vet väldigt lite om skillnaden mellan arbetsmigranter och flyktingar, eftersom det är få studier som skiljer mellan de två grupperna, sa professor Anna Piil Damm, från Aarhus universitet. Hon är en av gästredaktörerna för NEPR:s kommande specialnummer om flyktingarnas integration i arbetslivet.

Jämföra bosnier med somalier

Bernt Bratsberg från det norska Frischinstitutet varnade också för att det finns stora skillnader mellan flyktingar från olika nationaliteteter, vilken utbildning de har och vilket kön:

- Vad vi gör är att om vi till exempel ser på vad som har skett sedan 2008, så blir det en kurva över för hur det gick för välintegrerade bosnier på arbetsmarknaden och så jämför vi dem med nyanlända somalier och irakier som inte är lika integrerade. Så binder vi ihop de två kurvorna och gör en prognos över vad som kommer att ske med irakierna och somalierna om tio år. Det är inte lätt, sa han ironiskt.

Flyktingar från låginkomstländer

Bernt Bratsberg har tillsammans med Oddbjørn Raaum och Knut Røed gjort en studie där de delat upp flyktingarna och arbetsinvandrarna i många olika grupper, efter länder, kön, utbildning, anknytning till invandringslandet och många andra faktorer.

- För flyktingar och familjeåterföreningar från låginkomstländer, visar vi på uppmuntrande tecken på att de integreras på arbetsmarknaden under den första tiden efter att de kommer till landet, sa Bernt Bratsberg.

- Men efter bara 5-10 år så går integrationsprocessen i omvänd riktning och gapet mellan migranterna med flyktingbakgrund och den inhemska befolkningen ökar istället, samtidigt som flyktingarna blir mer beroende av socialstöd.

För att fortsätta jämförelsen med landskap ser flyktingarnas sysselsättningskurva mer ut som Nordkapplatån:

Diagrammet visar hur sysselsättningen för flyktingar startar från en låg nivå, men snabbt ökar under de första fem åren. Därefter sker det en försämring för männen, medan kvinnorna ligger stabilt på en något lägre nivå. Flyktingarna jämförs med utvecklingen för andra migrantgrupper.

Vad detta beror på vet inte forskarna, men olika förklaringar kan vara att flyktingarna då har arbetat så många år att de har rätt till arbetslöshetsunderstöd och ser att det ekonomiskt kan vara lika intressant som att jobba i ett ofta dåligt betalt yrke. Eller handlar det om att konjunkturen svänger och att flyktingarna är de första som förlorar jobbet?

Samma resultat som i den norska undersökningen visar sig också i Danmark. Marie Louise Schultz-Nielsen från Rockwool Foundation presenterade en liknande kurva över sysselsättningen för flyktingar som var 17-36 år samt personer som familjeåterförenats till en flykting under åren 1997 - 2011. Kurvan är något slakare än dn norska och når sin högsta nivå först efter nio år. Flyktingarna som grupp kommer aldrig upp i en högre sysselsättning än 43 procent, jämfört med "infödda" danskar som har en sysselsättningsgrad på mer än 80 procent.

Schultz-Nielsen har också sett på inkomstgapet mellan infödda danskar och flyktingar. Skillanden på årsinkomst är på 200 000 danska kronor två år efter att flyktingarna kommit till Danmark.

Inkomstgapet minskar inte

Något överraskande består gapet i inkomster även 10 år efter att flyktingarna kom till landet, trots att sysselsättningen då ökat markant. Förklaringen är att de infödda danskarna har jobb där lönerna ökar mer med åldern än de jobb som flyktingarna får. Samtidigt får flyktingarna mer offentligt stöd än de infödda danskarna. 

- Det är viktigt att komma ihåg att flyktingarna inte har kommit till landet för att de vill ha bidrag från det offentliga, utan för att de haft ett akut behov av humanitärt skydd. Men det är ändå relevant att frågan hur hög sysselsättningen bland flyktingarna behöver vara för att nettoeffekten blir neutral.

Enligt en beräkningsmodell som ofta används i Danmark som kallas för DREAM, måste flyktingarna komma upp i en sysselsättningsgrad på 65 procent för att nå det målet. Det är något lägre än vad infödda danskar måste nå upp i, 76 procent, för att de  inte ska belasta de offentliga finanserna livsloppet sett under ett. Skillnaden förklaras med att flyktingarna i genomsnitt är 28 år när de kommer till landet och därför inte behöver skolundervisning som barn.

"Baklängesintegration"

Risken för att flyktingarna blir en belastning för de offentliga finanserna är med andra ord stor, samtidigt som "baklängesintegrationen" gör det mindre sannolikt att flyktingarna kan bidra att minska problemet med åldrande befolkningar i Norden.

Inte heller i Sverige kommer flyktingarna upp i en högre sysselsättningsgrad än 45 procent.

- I Sverige har det under en lång tid funnits ambitiösa politiska initiativ för att öka invandrarnas och flyktingarnas sysselsättning, men trots det finns det inga succéhistorier. Det är svårt att peka på ett enda initiativ som skulle kunna ändra utvecklingen, sa Anders Forslund, som presenterade en studie han gjort på Institutet för arbetsmarknads- och undervisningspolitiska utredningar, IFAU, tillsammans med Olof Åslund och Linus Liljeberg.

- Men det finns några åtgärder som vi ser har en effekt, som att handläggarna på Arbetsförmedlingen som har ansvar för flyktingar, får antalet arbetslösa personer de hanterar nedskuret från 100, som är det vanliga talet, till 20, vilket ger dem mer tid att kontakta arbetsgivare och vara det nätverk som flyktingarna saknar. 

- Målriktade lönesubventioner ser också ut att fungera för den här gruppen, liksom att olika arbetsträningsprogram har en bättre effekt för de som är födda utomlands än för arbetslösa svenskar.

Validering hjälper mest?

- Men vi ser inte att det finns några uppenbara "lågt hängande frukter", med undantag för validering, sa Anders Forslund.

Validering är när migranter med yrkeskunskaper och hemlandet får denna godkänd och därmed kan förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden.

- Valideringen har inte studerats ännu, emellertid. Men allt vi vet om den talar för att den kan ha en effekt. Sammanfattningsvis så rekommenderar vi en integrationspolitik gentemot flyktingarna som är väldiversifierad och balanserar. Man bör inte förlita sig enbart på en sorts åtgärd, sa Anders Forslund.