Registerdata öppnar nya möjligheter till arbetsmarknadsforskning

Detta öppnar möjligheter till intressanta forskningsarrangemang, som tidigare var helt orealiserbara, eller alltför dyra. Några av de största förmånerna är att man kan konstruera mycket stora sampel och följa upp individer (eller företag) flera år i rad. En intressant möjlighet är att förena registerinformation med surveydata.

Forskare har bland annat använt registerdata för:

• Evaluering av olika aktiverings-, utbildnings eller sysselsättningsprogram.
• Analys av problem hos unga, äldre, invandrare och handikappade  på arbetsmarknaden.
• Undersökning av effekter av olika socialpolitiska system eller reformer.
• Övergången från utbildning till arbetsmarknaden,
• Sammanhangen mellan lönepolitik och produktivitet,
• Skapande och allokering av arbetsplatser samt omsättning av arbetskraft.

Då arbetsmarknaden, arbetsmarknadspolitik och socialpolitiska institutioner har många likheter, men samtidigt också nationella särdrag i olika nordiska länder, är komparativ forskning inom detta område särskilt intressant, och den ger nyttig kunskap till dem som utvecklar till exempel arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Som första steg till ett nytt forskningssamarbete och komparativ forskning om arbetsmarknadsfrågor, arrangerades en nordisk workshop »Arbetsmarknadsforskning med registerdata: erfarenheter och möjligheter» 10.-11.4.2000 i Tammerfors, Finland.

Sammanlagt 82 ekonomer, samhällsvetare och statistiker från Danmark, Finland, Norge och Sverige deltog. Fem inbjudna föreläsare kartlade erfarenheter och framtidsutsikter i aktiva forskningsmiljöer i Norden.

Avdelningschef Otto Andersen (Danmarks statistiska centralbyrå) gav en översikt om de möjligheter som offentliga register erbjuder för forskning i de Nordiska länderna och hans kollega

Pernille Stender presenterade utvecklingsarbete som är på gång för att utveckla statistik om arbetsmarknadens dynamik och arbetskraftens mobilitet.

Hege Torp (Socialforskningsinstitutet, Oslo) evaluerade styrkor och svagheter av registerbaserad forskning och professor Niels Westergård-Nielsen (Århus) presenterade danska erfarenheter om förmåner och problem i registerforskning.

Professor Edward Palmer (Uppsala) presenterade utvecklingsarbete av databaser och registerforskning i Sverige.

I övrigt presenterade tjugo deltagare sin egen forskning i arbetsgrupper. En publikation med utvalda bidrag har redigerats av Torben Pilegaard Jensen och Anders Holm. Den kommer ut i Nordiska Rådets TemaNova-serie i början av år 2001. Detta första försök till ett nytt nordisk samarbete var så vällyckad, att fortsättning planeras. Nästa kongress arrangeras troligen i Danmark. Samarbetet är finansierat av Nordiska ministerrådets arbetsmarknadsutskott.

Artikeln publicerades i november 2000