Modernisering av det nordiska samarbetet: Bästa överlevnadsstrategin: knyt det nordiska till EU-samarbetet

Som två andra debattörer som framfört sina åsikter om strukturfrågorna och vad vi vill med samarbetet, anser vi att det är mycket viktigt att lyfta fram den politiska dimensionen. Det är nödvändigt att det vi sysslar med på tjänstemannaplanet har politisk bäring och är intressant för våra politiker. Vi instämmer i det som tidigare framförts av René Høyer Jørgensen, Nordiska ministerrådets sekretariat och Rune Solberg, Arbeids- och inkluderingsdepartementet i Norge om till exempel aktualitet och dynamik.

Sedan Finlands och Sveriges EU-inträde har det nordiska samarbetet ändrat karaktär.

I alla våra nordiska länder verkar fokus i ländernas internationella arbete fått en klar EU-dominans. I det mesta internationella samarbetet finns en EU-dimension och man märker i kontakter med kollegor att frågan om hur det aktuella ärendet förhåller sig i ett EU-perspektiv alltid aktualiseras. När det nordiska diskuteras ställs det oftast i relation till EU. Vi tycker det är positivt. Kollegor finner också större intresse av det nordiska om frågorna kommer in ett större internationellt sammanhang. Om det nordiska samarbetet på politisk nivå ska överleva måste vi vidga vårt tankesätt och ha Europa och världen i övrigt med i bilden.

Vi vill här nämna två konkreta exempel där Sverige värdesatt och värdesätter möjligheterna att inom ramen för MR-A kunna diskutera EU-frågor som har stor politisk betydelse på hemmaplan. Det ena exemplet gäller EUs nya kemikalielag, Reach. Vi är medvetna om att Reach innebär många fördelar för arbetsmiljön i Europa. Men på en punkt är vi oroliga för att den nya lagen kan innebära försämringar för arbetsmiljön i bl.a. Sverige. Det framgår nämligen inte klart att vi även fortsättningsvis kan tillämpa mer strikta nationella krav som implementerar EUs minimidirektiv på arbetsmiljöområdet. Den här frågan kunde vi ta upp med våra nordiska kollegor i ett känsligt förhandlingsläge i EU, något som vi uppskattade mycket.

Det andra exemplet vi vill ta upp här gäller EUs arbetsmiljö-strategi, som tas fram för fem år i taget. Strategin signalerar och sätter ramarna för vilka arbetsmiljö-frågor som skall prioriteras inom EU under den närmaste tiden. Arbetet med att ta fram den strategi som skall gälla för åren 2007-2012 är nu i full gång och många länder är aktiva för att påverka dess innehåll. Sverige, till exempel, vill att betydelsen av ett nytt produktdirektiv om stegar och ställningar skall anges som en prioriterad fråga i den nya strategin. Denna för oss viktiga fråga ser vi fram emot att få diskutera inom den nordiska familjen innan vi presenterar den för den vidare kretsen inom EU-familjen.

Vi vill genom dessa exempel poängtera värdet och vikten av ett  nära och väl fungerande nordiskt samarbete, även inom ramen för EU-samarbetet. Om vi är flera länder som kan stödja varandra blir vår röst förstås starkare i EU. På så vis har vi bättre möjligheter att få genomslag för våra ståndpunkter och vi kan utöva ett verkligt inflytande över arbetsmiljön och arbetsrätten i Europa.

Les tidligere innlegg i debatten: René Høyer Jørgensen, Nordisk Ministerråds sekretariat i Arbeidsliv i Norden 3-2005. Rune Solberg, Arbeids- og inkluderingsdepartementet Norge i Arbeidsliv i Norden 1-2006. 

Artikkelen har vært publisert i AiN nr 2, 2006 og kan lastes ned som pdf.