Svensk arbetsmiljö lockar kineser

- Innan den ekonomiska krisen var det aktuellt att se var det kunde finnas spetskompetens, men krisen förändrade läget. Samtidigt ska ju lagen som underlättar arbetskraftsinvandring ses i ett långtidsperspektiv, säger Oscar Berger.

Tjänsten som arbetsmarknadsråd i Peking infördes ungefär samtidigt som den svenska utlänningslagen förändrades och det blev lättare för företagen att rekrytera kompetens i utlandet. Tanken är att följa utvecklingen på den kinesiska arbetsmarknaden, men också att informera om de villkor som gäller i svenskt arbetsliv. Bland EU-länderna är det endast  Tyskland och Sverige som har arbetsmarknadsråd. När konkurrensen om välutbildad arbetskraft ökar förutspås många länder rikta blickarna mot Indien och Kina och då kan arbetsmarknadsrådets arbete innebära en fördel för Sverige.

- Jag finns här och lär mig hur den kinesiska arbetsmarknaden fungerar, säger Oscar Berger.

Han beskriver en arbetsmarknad och ett utbildningssystem som sjuder av snabba förändringar. Varje år examineras sex miljoner studenter från kinesiska universitet och högskolor. Samtidigt diskuteras just nu kvaliteten på utbildningarna. En undersökning som Mc Kinsey gjorde för fem år sedan, visade till exempel att de då bedömde att bara tio procent av de examinerade kinesiska studenterna var lämpade för multinationella företag. Det gamla sättet att lära har ofta handlat om att memorera, men många anser att det ett omodernt lärande som inte står sig i internationell konkurrens. Utbildningssystemet kommer därför att förändras under den kommande tioårsperioden, enligt en plan som nyligen presenterades av det kinesiska undervisningsdepartementet.

Intresset för jobb i utlandet är stort

Frågan är hur intresserade de kinesiska studenterna är att arbeta i ett land som Sverige om det skulle bli en stor konkurrens om arbetskraften? Oscar Berger gjorde juli 2009 en enkät under en alumnträff i Shanghai. Mötet var arrangerat av Svenska Institutet och omfattade ett 60-tal studenter som antingen redan studerat i Sverige, eller som planerade det.

- Generellt finns ett stort intresse för att jobba i utlandet och för dem som varit i Sverige finns intresse att jobba just där. Att få internationell erfarenhet är ett viktigt skäl, men ännu fler av de tillfrågade anger den svenska arbetsmiljön som ett av skälen, säger Oscar Berger.

Han poängterar att det inte är en vetenskaplig undersökning, men märker också vid andra möten att i den mån människor känner till Sverige, så är bilden att det är ett land som har lyckats kombinera socialt ansvarstagande med utveckling.

- Vi har något som många andra länder inte har – ett ansvarstagande samhälle där företagen tar ansvar för anställda och där det finns bra arbetsmiljö och bra anställningsförhållanden. Det kan man kanske använda i en framtida marknadsföring, säger Oscar Berger.

En arbetsmarknad med stora skillnader

Han beskriver den kinesiska arbetsmarknaden som mycket segmenterad både vad gäller skillnader mellan hög- och lågutbildade och mellan stad och landsbygd. Det kinesiska arbetslivet är också tufft och många unga lever med ett hårt tryck i arbetslivet. De jobbar långa dagar och har inte alltid bra betalt. Dessutom finns andra typer av stress. På grund av enbarnspolitiken har de unga starka krav på sig att lyckas, samtidigt har de eller kommer att få ett större ansvar för åldrande föräldrar än tidigare generationer.

Man ska heller inte invaggas i tron att det finns stora mängder kvalificerad arbetskraft att tillgå i Kina. En undersökning som EU:s Handelskammare gjorde i Peking bland sina medlemsföretag, visade att 69 procent ansåg att bristen på kvalificerad arbetskraft är det största personalproblemet. Det man mest efterlyser är erfarna generalister på managementnivå och enligt en prognos kommer Kina år 2030 att behöva ungefär 75 000 managers med internationell erfarenhet. Idag finns det mellan 6-7000.

Lagförändringen i Sverige innebär att den svenska arbetsmarknaden är ett alternativ för de intresserade om de finner en svensk arbetsgivare. Men just detta är ett problem. De som vill jobba i Sverige känner sig osäkra på hur de kan komma i kontakt med möjliga arbetsgivare.

Därför finns också en marknad för agenter eller jobbförmedlare och många av de studenter som vill jobba utomlands kan tänka sig att använda sig av sådana. Detta är inte helt oproblematiskt, konstaterar Oscar Berger. Agenterna är dåligt reglerade av myndigheterna och tar ofta oskäligt betalt av studenter och arbetssökanden.

För de svenska företagen som är intresserad av kinesisk kompetens är det heller inte oproblematiskt.

- På samma sätt är det svårt för de svenska företag som vill ha kinesisk arbetskraft att finna rätt kompetens. Det finns en matchningsproblematik, säger Oscar Berger.