Företagens behov avgör i Sverige

Bakom förändringen i utlänningslagstiftningen fanns en ambition att underlätta för personer från länder utanför EU att komma till Sverige och arbeta. Tidigare gjorde Arbetsförmedlingen en bristyrkesbedömning, i dag är det arbetsgivarna som avgör behovet av arbetskraft. Det behöver alltså inte längre råda brist inom ett specifikt yrke för att ett företag ska kunna anställa arbetskraft utanför EU.

- Det var goda nyheter, säger en kinesisk doktorand som studerar på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm.
Han är 27 år, har varit i Sverige i cirka fyra år och är en av cirka 500 kineser som läser på KTH. Anledningen att han inte vill att han namn eller bild används i artikeln är att han anser att hans synpunkter inte kan representera kinesiska studenter generellt.

Bättre konkurrensmöjligheter

När förändringarna i utlänningslagen infördes i december 2008 var ett av syftena att det skulle bli lättare för företagen att rekrytera kompetent arbetskraft från länderna utanför EU och därmed öka Sveriges konkurrenskraft i kampen om den framtida arbetskraften. När reformen presenterades konstaterade migrationsminister Tobias Billström i en debattartikel i Dagens Nyheter att detta var den största reformen av svensk invandringspolitik på flera årtionden.

Om en svensk företagare har ett konkret jobberbjudande till en person i så kallat tredje land ska personen kunna få arbets- och uppehållstillstånd i Sverige i två år och därefter i ytterligare två år. Därefter finns möjlighet att få ett permanent uppehållstillstånd.

Tanken med de nya reglerna var att underlätta för framtida arbetskraftinvandring. ”De ökade möjligheterna till arbetskraftsinvandring kommer att ha avgörande betydelse för Sveriges förmåga att möta både dagens och framtidens utmaningar på arbetsmarknaden”, skrev Tobias Billström i DN. Och trots att lagförändringarna trädde i kraft samtidigt som lågkonjunkturen, visar en utvärdering, som gjorts av Migrationsverket, att antalet sökta arbetstillstånd under lagens första år ökade med 30 procent. 16 500 personer sökte arbetstillstånd, vilket beviljades i 84 procent av fallen.

Den vanligaste arbetskraftsinvandraren är idag en datatekniker från Indien som arbetar i Stockholm och både innan och efter lagförändringen finns arbetskraftsinvandrarna inom data-, tele- och elektronikbranschen, undantaget är säsongsanställda på kortare kontrakt. De flesta som började arbeta i Sverige, under det första året med de nya bestämmelserna kom från Indien, Kina och Thailand.

Rörliga studenter

En grupp som numera har fått lättare att söka arbetstillstånd i Sverige är studenter och mellan december 2008 och december 2009 sökte och fick 395 studenter arbets- och uppehållstillstånd. De flesta kom från Pakistan, Bangladesh och Kina och arbetar som köks- och restaurangbiträden, dataspecialister, civilingenjörer och arkitekter.

Än så länge har studenter från tredje land lättare att röra sig mellan olika länder än de arbetssökande. I Kina finns till exempel en stark trend bland studenterna att åka utomlands för sina masters- eller doktorandstudier. Många väljer engelskspråkiga länder för språkets skull. Att doktoranden vid KTH valde just Sverige beror på att utvecklingen i Sverige är intressant för hans studier i miljöinriktad teknik.

- Jag tycker Sverige har ett försprång där. Den kinesiska staten hjälper också studenter som vill utveckla kunskaper som Kina kommer att behöva i framtiden, säger han.

Han trivs bra med sina studier i Sverige. Studierna är inte lika styrda och tempot är lugnare. I Kina är det mycket starkare konkurrens mellan studenterna. Han berättar att Kina arbetar hårt, varje dag, för att utveckla sina universitet, inte minst genom att lära av amerikanska och europeiska toppuniversitet.

God arbetsmiljö ökar intresset

Den 27-årige doktoranden är fascinerad över det reglerade svenska arbetslivet.

- Allt är reglerat och har varit det en lång tid. Det gör det lätt att arbeta här. Man vet vad som gäller och det är lätt att följa det. Det är trevligt att jobba i en sådan miljö, säger han.

Han tror att det svenska systemet är en konkurrensfördel när det gäller att locka arbetstagare. Samtidigt finns en baksida. När alla får vara med efter förmåga odlas det fram färre ledare eller hjältar, vilket kan påverka produktiviteten.
Om cirka ett år hoppas han vara färdig med sin avhandling och återvänder då till Kina för några år.

- Eftersom jag har haft ett stipendium vill jag arbeta i Kina och ge tillbaka lite av det jag fått. Så småningom kommer jag att göra val som gynnar min karriär och som är utvecklande. Det avgör var jag hamnar, säger den unge mannen på KTH.