Sjukskrivningar i Finland: Uppåtgående trend bruten i kommunerna

- Viktigast är att hålla folk kvar i arbetslivet med tanke på deras eget välbefinnande. Det är ingen lättnad att få invalidpension utan en fälla, säger Leena Haakana.

Det är såväl socialt som ekonomiskt bättre om folk kan jobba. Haakana är företagshälsovårdare vid Helsingfors stad och sammanställer som bäst tre års erfarenheter av gränsöverskridande hälsoarbete i rapportform. En arbetsgrupp på fem personer inom stadens företagshälsovård har arbetat med en verksamhetsmodell. De har som underlag haft 270 långtidssjukskrivna med svåra problem.

Ser bra ut

Resultatet är lovande. Patienterna hade i snitt varit borta 1,5 år från jobbet, som längst upp till 7 år. Efter att ha gått igenom hela kedjan av stödåtgärder - från läkare, hälsovårdare, rehabiliteringsplanerare, psykolog till fysioterapeut - kunde över hälften återvända till jobbet, andra fann en ny karriär.

Tanken var att alla i någon mån har kraft och resurser att sköta ett jobb. Det handlar därför om att anpassa arbetet och arbetsuppgifterna efter arbetsförmågan med en mänsklig och rimlig lösning.  För många långtidssjuka är tanken på att återvända till arbetslivet skrämmande. Har kompetensen gått förlorad? Tittar kollegerna snett på en? Duger jag i jobbet? Samtidigt visar forskning bland tjänstemän i Sverige (se Gun Johanssons och Ingvar Lundbergs bok från  2003: ”Anpassningsmöjligheter och återgång i arbete bland långtidssjuka tjänstemän”) att de som får stöd har en avsevärt mycket lägre tröskel för att återgå till sina jobb.

Det stora orosmolnet är den stora andelen förtidspensioneringar på grund av psykiska problem.

- Statistiken visar att depressionerna inte har ökat men arbetslivet är så hektiskt att den som är deprimerad klarar sig sämre.

Tidigare var det sjukdomar i stöd- och rörelseorgan som ledde till att folk inte kunde jobba längre.

Bättre siffror

Siffrorna från Helsingfors stad visar att antalet långvariga sjukskrivningar på mellan två veckor och en månad har minskat de senaste åren. Många andra kommuner är intresserade av att höra mer om modellerna för att förebygga långtidssjukskrivningar. 

Leena Haakana,företagshälsovårdare vid Helsingfors stad.

Ute i landet är det många som vill höra Leena Haakana berätta hur Helsingfors stad har lyckats få ner sjukskrivningarna. 

- Vår expertis är efterfrågad, säger Leena Haakana.

Under senare år har förmännen på arbetsplatserna fått en aktivare roll.  De har fått utbildning och ska i ett tidigt skede diskutera med anställda som är sjukskrivna ofta eller länge. Samtidigt kartläggs också hälsoriskerna bland personalen noggrannare än tidigare. För staden finns här ett stort ekonomiskt intresse eftersom förtidspensioneringarna år 2008 belastade kassan med 12,5 miljoner euro.

Samtidigt handlar det också om att försöka hålla folk längre i arbetslivet så att arbetsgivaren kan förbereda sig på den väntade arbetskraftsbristen. Helsingfors stads 40 000 anställda är i snitt 46,5 år gamla.

- Medelåldern stiger år för år. När folk blir äldre ökar också risken för sjukdomar och långtidssjukskrivningar.

Lära tillsammans

Tiina Pohjonen är direktör för företagshälsovården i Helsingfors. Hon säger att hela projektet har handlat om att vända på perspektivet. Istället för att söka det negativa - risker och problem – försöker man se vilken arbetsförmåga patienterna har kvar och vilka uppgifter de klarar av. De verktyg som utvecklats hjälper arbetsledningen att i ett tidigare skede gripa in vilket gör att åtgärderna inte behöver vara lika omfattande.

- Förmännen har lärt sig leda välbefinnande i arbetet.

En annan insikt är att arbetet måste kännas meningsfullt för att folk ska orka jobba längre, i annat fall hjälper varken lagstiftning eller regler.

- Jag tror inte på normativ styrning, att man med våld kan få folk att jobba. Arbetet måste ha ett vettigt innehåll.