Ständig jakt på nya sätt att begränsa sjukfrånvaron

Medan Sverige enligt statistik från arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har den lägsta sjukfrånvaron på 27 år, har den totala sjukfrånvaron i Norge stigit till den högsta nivån någonsin, 7,7 procent. Det har gjort att Sverige blivit ett slagträ i debatten i Norge.

De statistiska skillnaderna bör emellertid tas med en nypa salt, eftersom definitionen av vad som är sjukfrånvaro varierar från land till land. Men det är ovanligt att Sverige och Norge befinner sig i motsatta ändar av skalan. Vanligtvis är det Danmark, Finland och Island som har en låg och stabil sjukfrånvaro, medan den legat högre i Norge och Sverige.

Sjukfrånvaron som en elefant?

När Norges nya arbetsminister Hanne Bjurstrøm bjöd in landets främsta forskare för ett heldagsseminarium om sjukfrånvaro var det lite som fabeln om elefanten. Den handlar om en kung som hört rykten om ett mystiskt djur i djungeln. Han skickade ut fem av sina visaste män. När de närmade sig det mystiska djuret uppstod det plötsligt en tjock dimma, så att var och en bara kunde känna en del av kroppen. De fem visa männens rapport blev därmed mycket förvirrande, beroende på om de känt på betarna, öronen, benen, kroppen eller svansen.

Något av samma förvirring måste ha drabbat Hanne Bjurstrøm efter att hon fått referaten efter seminariet och de hundratals power point-diagram som presenterades.

För under begreppet sjukfrånvaro finns det frånvarande som inte är sjuka, på samma sätt som det finns sjuka som inte är frånvarande. Men samtidigt finns det förstås de som vi i vanligt tal avser med ordet – sjuka som är frånvarande från sina jobb.

Varnar mot moralisering

Hanne Bjurstrøm varnar mot att låta debatten om sjukfrånvaro handla om moral.

- Det är en svår debatt, där det är lätt att stämpla folk som snyltare. Men vår hållning är kristallklar. Sjukförsäkringssystemet ska behållas. Målet är inte att förhindra missbruk, utan att säkerställa att man får lön när man är sjuk. Fusk är något som ska angripas på andra sätt, säger hon.

Arbetsministern säger att regeringens mål fortfarande är att sjukfrånvaron ska minska med  20 procent. Det är samma mål som sattes när arbetsgivarna, facket och regeringen 2002 ingick ett avtal om ett inkluderande arbetsliv, kallat IA-avtalet. Trepartsavtalet ska förnyas senast den 31 mars, vilket är ett skäl till den heta debatten om sjukfrånvaro i Norge. Därför är Hanne Bjurstrøm på jakt efter nya idéer om vad som kan göras politiskt för att få ned sjukfrånvaron, som tar en allt större del av statsbudgeten. 2009 ökade kostnaderna för sjukfrånvaron med 16,7 procent, till 32 miljarder kronor.

Den grupp som ska presentera förslag till vad som ska göras har speciellt fått i uppdrag att se på det svenska systemet med standardiserade läkarintyg, där en mall finns för hur länge man kan sjukskrivas för varje sjukdom och lidelse.

Gemensamma drag i debatten

Ser man på debatten om sjukfrånvaro i Norden är det en del gemensamma drag i debatten:

• Det finns en allmän tro på att man måste gripa in tidigare. Ju längre tid en person är sjukskriven, desto större risk för att de aldrig kommer tillbaka till arbetslivet.
• Det fokuseras mer på vad den sjukskrivne förmår göra. Om han eller hon inte kan jobba 100 procent, kanske det går att jobb 20, 40 eller 60 procent?
• Läkarna anses ha en nyckelroll. Det är för lätt att sjukskriva sig, hävdas det.

En av forskarna som presenterade nya resultat var Benedicte Carlsen, på Uni Rokkansentret. Hon har intervjuat husläkare och ställt frågan om hur ofta de nekat en patient en sjukskrivning.

Benedicte Carlsen, forskare på Uni Rokkansentret.

- 75 procent av de intervjuade sa att de aldrig, eller några få gånger om året säger nej till en sjukskrivning. Porten är öppen! sa hon.

De flesta läkarna medgav att de lade större vikt vid patienternas egna önskemål än sina egna medicinska bedömningar.

- Många upplevde sjukskrivningarna som en obehaglig uppgift, med de såg inte heller någon annan yrkesgrupp som kan ta den.

Många av läkarna, 67 procent, var därför positiva till andra sätt att försöka begränsa sjukfrånvaron, som att införa en karensdag.

Missbruket inte stort

Andra forskare poängterade att om man ser på sjukfrånvaron i ett längre perspektiv, så är den anmärkningsvärt stabil. Kanske det mest uppseendeväckande är att systemet utnyttjas i så liten grad?

- Det norska sjuklönesystemet strider mot alla ekonomisk teori! Här har man rätt till full kompensation från första sjukskrivningsdagen. För de verksamheter som undertecknat IA-avtalet kan de anställda sjukskriva sig själva i åtta dagar, tre gånger per år. Varför syns det inte mer än en promilleökning i frånvarostatistiken på grund av det? sa professor Steinar Westin, som leder forskningen om sjukfrånvaro på NTNU i Trondheim.

LÄS MER:

Presentasjoner fra faglig seminar om sykefraværet